Ekonomin befinner sig i fritt fall, talibanerna kontrollerar mer territorium än under något år sedan de störtades i den USA-ledda invasionen 2001 och i takt med att framtidstron minskar lämnar allt fler afghaner landet i hopp om ett nytt liv på en fredligare plats.
Inte heller USA tycks tro på de afghanska säkerhetsstyrkornas förmåga. President Barack Obama har beslutat att 9 800 soldater blir kvar i Afghanistan fram till slutet av 2016. Också Sverige fortsätter att delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats.
Det svenska bidraget utgörs av ett 30-tal soldater, främst i Mazar-i-Sharif men några stabsofficerare finns också i Kabul.
De senaste månaderna har talibanerna trappat upp striderna, trots interna motsättningar som utlöstes av en ledarskapskris när det uppdagades att mulla Omar varit död i två år. Efter det tillfälliga övertagande av Kunduz i norr i september har den militanta rörelsen gjort nya framryckningar i Helmandprovinsen i söder.
Flerfrontsstriderna har tvingat en redan pressad regeringsarmé, som lider av resursbrist och bristande stridsmoral, att skicka trupper fram och tillbaka mellan de olika regionerna för att försöka pressa tillbaka talibanerna.
Men talibanerna saknar den administrativa apparat som krävs för att styra över stora områden, enligt Linke. I stället tycks deras framryckningar vara del av en strategi för att stärka positionerna inför en eventuell fredsuppgörelse.
Under tiden förvärras läget för civilbefolkningen.
28-åriga Qasem Foushanji har nyligen flyttat från Kabul för att studera i USA. Han berättar om hur vardagslivet för många afghaner kantas av arbetslöshet och andra svårigheter sedan krigsbubblan som är den afghanska ekonomin spruckit i takt med att det utländska engagemanget minskat.
Trots att den afghanska befolkningen utgörs av olika folkgrupper och klaner är det viktigt att bortse från meningsskiljaktigheter för att framtiden ska kunna bli bättre, tror Foushanji.
Nato-styrkan Isaf (International Security Assistance Force) inledde sin insats i Afghanistan efter attackerna mot USA:s östkust den 11 september 2001. al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom, hade en fristad hos talibanrörelsen som då kontrollerade Afghanistan. USA gick in för att beröva talibanerna makten.
När insatsen var som störst stred omkring 130 000 Natosoldater i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige.
Trots att det fortfarande är våldsamt och osäkert i Afghanistan avslutades Isafs stridande uppdrag officiellt den 31 december 2014. Ansvaret för säkerheten i landet hade då i flera år successivt överförts till afghanerna själva. Det nuvarande icke-stridande uppdraget heter "Resolute Support Mission" och kretsar kring utbildning, rådgivning och stöd.
I oktober sade USA:s president Barack Obama att de afghanska styrkorna "inte är så starka som de behöver vara" och lovade att 9 800 USA-soldater kommer att vara kvar i landet hela 2016, för att sedan minska något.