Minst två större okända drönare flög över Kastrups flygplats på måndagskvällen, vilket stoppade flygtrafiken i fyra timmar.
Senare samma kväll kom rapporter om att flera drönare hade upptäckts nära Oslos flygplats Gardermoen, som också tvingades stänga tills drönarna lämnade området. Den norska säkerhetspolisen PET kallar incidenten för ”ett drönarangrepp”.
Dansk polis utreder vem som kan ligga bakom drönarincidenten i Kastrup men misstänker att det ska handla om ”en kapabel aktör”.
Lars Forsell, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), menar att händelsen inte verkar vara något misstag.
– Om det stämmer att man flyger med tre drönare samtidigt på Kastrup under en längre tid, så gör man det med avsikt. Det är inte någonting som man råkar göra.
Han påpekar att kommersiella drönare också är programmerade för att de inte ska kunna flyga över vissa områden, som till exempel flygplatser.
– Så det här är en medveten handling, säger Lars Forsell.
Drönarskydd på flygplatser
I samma linje påpekar Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, att det krävs kompetens för att manipulera drönare. Med tanke på tidigare misstänkta drönarflygningar menar han att måndagens incidenter i Danmark och Norge inte är överraskande.
Men medan uppgifter kring misstänkta drönare i Stockholm förra året inte kunde bekräftas är läget i Kastrup ett annat, uppger Hans Liwång.
– De senaste åren har det inte varit helt ovanligt med misstänkta drönarflygningar, men det som möjligtvis sticker ut här är att uppgifterna är mer precisa.
– Det kan tyda på att flygplatserna har ett lite mer utvecklat system för att upptäcka drönare och då kunna ta bort felrapporteringar.
Även flygplatsen Gardermoen har system för att spåra drönare, rapporterade SVT förra hösten. Då hade inte Swedavia liknande drönarskydd, men i ett skriftligt svar till GP meddelar företaget att de numera har system för drönardetektering ”på våra större flygplatser” samt att de tillsammans med polisen och övriga aktörer har ”hög beredskap för drönarincidenter”.
Påverka och skapa irritation
Konsulten och drönarexperten Tomas Gustafsson berättar att syftet med dessa system i ett första steg är att identifiera drönare, och sedan få mer information om varifrån drönaren styrs och vem som kan vara operatören. En annan fråga är om och hur man ska agera mot själva drönaren.
– Man kan till exempel skjuta ner den, men det finns också system som stör kommunikationen till de här drönarna. Men det är inte säkert att man vill skjuta ner dem, eftersom de kan falla ner och skada någon.
Tomas Gustafsson lyfter också fram att drönare som flyger vid flygplatser kan utgöra en viss risk.
– Om man upprätthåller flygtrafik och en drönare kolliderar kan det ha väldigt allvarliga konsekvenser. Nu har man rutiner för det här och om en drönare kommer in stänger man luftrummet och avbryter all flygtrafik, så det finns en säkerhetsmekanism så länge man kan upptäcka drönare.
Gustafsson lägger till att de senaste drönarincidenterna visar att man kan skapa stor påverkan med ganska enkla medel. En påverkan som uppnås på olika sätt, säger försvarsprofessorn Hans Liwång.
– Om det är medvetna handlingar så är det man vill uppnå att störa flygtrafiken, och därmed skapa irritation och kanske splittring. Men det finns inga andra starka skäl till att flyga drönare över flygplatser på natten, det är inte så att man kan inhämta information som man inte hade annars.
