För tredje veckan i rad höll Försvarsmakten pressträff med anledning av kriget i Ukraina. I dag handlade den om att det nu har gått en månad sedan Ryssland invaderade Ukraina.
Människor har förlorat sina liv. Flytt sina hem och städer har förstörts.
– Natten den 24 bröts freden i Europa, inledde insatschefen Michael Claesson pressträffen med under torsdagen.
Han berättade vidare att Försvarsmakten sedan dess har ökat antalet beredskapsstyrkor som snabbt ska kunna sättas in vid ett eventuellt angrepp.
– Redan i förra veckan fattade Försvarsmakten beslut om att öka antalet beredskapsstyrkor och jag kan bekräfta i dag att de sedan en tid tillbaka är fullt operativa, beredda att lösa uppgifter med mycket kort varsel.
Intensiv vårövningsperiod väntar
Michael Claesson konstaterar samtidigt att kriget inte riktigt kanske går så som Ryssland hade tänkt sig. Ukraina fortsätter att försvara sig och på vissa håll har ryska styrkor tappat mark som landet nu försöker att ta tillbaka.
Han berättar även att Ryssland fortsatt har delar av sina väpnade styrkor i Sveriges närområde och att landet övervakar och följer allt Sverige gör.
– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är lågt, men det kan inte uteslutas. Vi fortsätter därför att utveckla vår operativa förmåga. Vi jobbar dygnet runt för att skydda landets gränser, säger han.
Svenska militären går nu därför in i en intensiv vårövningsperiod där Michael Claesson lyfter vikten av militära samarbetena.
Bland annat har svensk marin den gångna vecka övat med tyska fartyg i minröjning i Stockholms skärgård och fler samarbeten väntar.
Svårt att ta över en stad
Med under pressträffen fanns även major Magnus Gimås från Markstridsskolan. Han talade särskilt om svårigheterna att ta kontroll över städer, vilket omvärlden har sett med anledning av kriget i Ukraina där Ryssland mött motstånd just i städer.
– Strid i bebyggelse är det svåraste man kan genomföra när det gäller militära operationer, säger han.
Enligt honom krävs det i regel att den som anfaller måste vara sex gånger fler än den som försvarar sig för att kunna ta över en stad.
Den som angriper måste också ha enorma resurser i form av handgranater, sprängmedel och mycket välutbildade soldater.
– Jag kan se på bilder att man ser en stridsteknik, på lägsta nivån, som jag inte känner igen, säger Magnus Gimås på GP:s fråga om ryska soldater har rätt utbildning för att kunna inta ukrainska städer.
Städer ses som taktiska mål att ta
Städer blir därför som en slags hubb för kriget och är ofta ett ekonomiskt centrum, där även politisk ledning sitter och där det finns kultur som man vill bevara.
Det gör enligt Magnus Gimås att städer ofta hamnar i centrum vid ett krig.
– De har ett symboliskt värde och ses som en stor vinst för en anfallande styrka att överta. Därför är det viktigt att skapa uthållighet där, säger han.
Michael Claesson fyller i:
– Det är klart att man från rysk sida väljer städer som viktiga mål att ta.
I Sverige är finns det särskilda förband som är utbildade för just strid i bebyggelse.
– Den träningen behövs som anfallare och försvarare. I Sverige har vi utbildat specialförband som ska klara den typen av strid i bebyggelse, säger Magnus Gimås.
LÄS MER:Zelenskyj: Hjälp oss med återuppbyggnaden
LÄS MER:Ukrainakriget – en månad av lidande och sorg
