Sedan internets inträde i samhället har mycket förändrats. Det har skapat tekniska möjligheter till allt från bankärenden och shopping till att hålla kontakt med vänner och familj världen över. Men samtidigt har det också blivit en arena för cyberattacker och spridning av desinformation i syfte att försvaga och påverka befolkningar och beslutsfattare världen över.
Den 1 januari i år startades en ny myndighet för psykologiskt försvar (MFP) i syfte att stärka Sveriges förmåga att möta otillbörlig påverkan från främmande makt. Chef för myndigheten är ambassadören Henrik Landerholm, tidigare bland annat moderat riksdagsledamot och ordförande i försvarsutskottet. Han menar att myndigheten behövs för att identifiera och analysera hoten som till stor del numera utspelar sig på informationsarenan internet och då i första hand i sociala medier.
LÄS MER:Han ska leda det psykologiska försvaret
– Informationspåverkan blev mer aktuellt efter den ryska olagliga annekteringen av Krimhalvön 2014 och kriget i östra Ukraina som pågår allt sedan dess och som är en extremt aktuell fråga idag. Förr fanns det filter i form av nyhetsredaktioner som kunde hålla tillbaka både rättshaverister men också hindra propaganda från utländsk makt, till exempel dåvarande Sovjetunionen, säger Henrik Landerholm.
”Perversion av verkligheten”
Han betonar att människor idag använder internet och sociala medier som en stor informationskälla till skillnad från förr när nyhetsmedia var den främsta källan till information. Han vill dock inte peka ut några länder som i dag hotar den svenska informationssfären men hänvisar till Säkerhetspolisens årssammanfattningar där bland annat Ryssland och Kina beskrivs som två länder som utgör de allvarligaste hoten mot Sveriges säkerhet.
– Sociala medier har skapat en spelplan som kan utnyttjas av utländska aktörer och det pågår påverkanskampanjer som ofta är decennielånga där man vill fösa ett land i en viss riktning, säger Landerholm.
De algoritmer som i dag finns på sociala medier gör dessutom att konfliktinriktade och polariserande inlägg tenderar att få mer spridning. Dessutom tenderar algoritmerna att bidra till en slags filterbubbla, ju mer du tittar på något desto mer får du din världsbild bekräftad, menar Landerholm.
– Det blir en distorsion och nästan en perversion av verkligheten och resultatet av detta är jättefin jordmån för utländsk påverkan som inte fanns för bara 15–20 år sedan, säger han.
Ser man en ökning i antalet påverkansförsök från utländska aktörer i och med det rådande säkerhetsläget i Europa?
– Vi följer ju påverkansförsöken med en högre intensitet under den här pågående säkerhetspolitiska krisen men jag kan inte uttala mig mer än så, säger Landerholm.
Men hotet från utländsk makt i cybervärlden handlar inte bara om informationspåverkan. Varje dag utsätts även myndigheter och större företag för hundratals cyberattacker i timmen och när säkerhetsläget blir mer spänt intensifieras även attackerna.
– De sker rejäla mängder angrepp men de allra flesta får inte några allvarliga konsekvenser. Man kan jämföra det med att någon går längs en gata och rycker i varje dörrhandtag för att försöka ta sig in men i stället är det datorer som sitter och försöker hitta ingångar, säger David Lindahl, forskningsingenjör på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Ryssland misstänks för tre uppmärksammade it-attacker
Den senaste tiden har flera uppmärksammade it-attacker skett. Tidigare i januari utsattes Ukraina för en stor hackerattack som drabbade en rad ukrainska regeringssajter. En kort stund visades också ett hotfullt meddelande på ukrainska UD:s hemsida. I december utsattes också Kalix kommun för en så kallad ransomware-attack och i juli utsattes det amerikanska företaget Kaseya för en liknande attack som också drabbade flera svenska företag, bland annat Coop vars kassasystem helt slogs ut.
LÄS MER:Ryssland: Hackare som stängde Coop stoppade
– I attackerna mot Kaseya och Kalix kommun krypterade de som utfärdade attackerna innehållet och krävde pengar för att låsa upp systemet igen. Attacken mot Ukraina var lite annorlunda. Där ville man i stället föra ut ett budskap om att befolkningen inte skulle lita på sina myndigheter, säger Lindahl och fortsätter:
– När stater hamnar i politisk konflikt verkar cyberangreppen öka, i synnerhet är det vissa stater där det här är väldigt markant. Länder som hamnat i politisk konflikt med Ryssland har ofta drabbats av olika typer av cyberangrepp, samma sak gäller Kina, säger han.
LÄS MER:Stor hackerattack mot ukrainska regeringssajter
Ryska aktörer misstänks ligga bakom både attacken mot Ukraina, attacken mot Kalix kommun och attacken mot Kaseya.
Vad är det värsta som skulle kunna hända vid en större cyberattack?
– Det värsta vi sett hittills är bland annat tillfälliga strömavbrott men vi har också sett exempel från Ukraina där man tagit sig in i datorstyrningen vid en klorfabrik och försökt orsaka störningar. Teoretiskt sätt skulle man kunna åstadkomma väldigt dramatiska saker men ofta lyckas man förhindra de allra värsta konsekvenserna. Det går inte att erövra ett land med cyberangrepp men du kan trakassera befolkningen och störa samhället med låg risk och låg kostnad för dig själv, säger han.
