Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Lars-Gunnar Andersson: Växer eller krymper grammatiken?

Har det tillkommit någon grammatisk konstruktion på senare tid? Alltså inte att vi skapar och lånar in nya ord utan en utökning av grammatiken. Språkvetare Lars-Gunnar Andersson svarar en nyfiken läsare.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

En del språkfrågor är begränsade, till exempel om man bör skriva båda eller bägge. Svaret är att bägge går bra.

Andra är stora och knepiga, till exempel om det grammatiska systemet växer eller krymper. Jag saxar ur ett mejl:

”Jag har funderat över att det försvunnit konstruktioner i språket. Men finns det exempel på motsatsen? Har det tillkommit någon grammatisk konstruktion på senare tid? Jag menar då inte att vi skapar och lånar in nya ord. Jag pratar om utökning av grammatiken.”

Språket förändras

Det är lätt att i efterhand se att svenskan förändrats. Det är ett mycket annorlunda språk på runstenar från 800-talet och i lagtexter från 1200-talet. Många grammatiska mönster har förenklats och reducerats.

Förr hade svenskan tre genus: maskulinum, femininum och neutrum. Nu har vi två: utrum (en-ord) och neutrum (ett-ord), alltså en stol/stolen men ett bord/bordet. De som läst tyska minns ett tregenussystem. För varje substantiv, skulle den bestämda artikeln vara der, die eller das. Hur kul var det?

Den som lär sig svenska, ska lära sig om artikeln ska vara den eller det. Engelskan är enklare: den bestämda artikeln är the.

Äldre svenska hade plurala verbformer: jag kommer, vi komma. Verbens pluralformer avvecklades i skrift under första halvan av 1900-talet, i tal betydligt tidigare.

Fornsvenskan hade fyra kasus: nominativ, genitiv, dativ och ackusativ. De som läst tyska fattar vad jag menar.

Få svenskar sörjer i dag att de svenska böjningsmönstren förenklats. Ingen vill ha tillbaks tregenussystemet, fyrkasussystemet eller verbens pluralböjning.

Men finns det exempel på motsatsen, att det tillkommer nya grammatiska distinktioner?

Finns exempel

Det är svårt att hitta nya böjningsformerna, men det finns åtminstone ett exempel. Svenskan har kompletterat de äldre pluraländelserna -or, -ar, -er och -n med -s, som i gangsters, partners och hobbies. Det är förstås engelskan som ligger bakom. Språkvårdens entusiasm inför plural-s är ytterligt begränsad, och man förordar: gangstrar, partner och hobbyer.

Till de grammatiska nymodigheterna kan vi också räkna pronomenet hen, liksom subjunktionerna även fast och eftersom att.

Vi kan dessutom se en ökning av efter inledande adverbial: I morgon så går vi dit. Och meningsinledningar som detta eftersom och detta trots att har blivit vanliga.

Grammatiken har både krympt och vuxit. Gamla böjningsformer har försvunnit, men språket har fått nytillskott i form av funktionsuttryck som hen, , även fast och detta eftersom.

Få sörjer förlusten av verbens pluralböjning eller de gamla genus- och kasussystemen.

Få sörjer förlusten av verbens pluralböjning eller de gamla genus- och kasussystemen. Å andra sidan applåderar vi inte heller grammatiska nytillskott som även fast och s-plural.

Vi vill helt enkelt ha grammatiken som den var när vi tillägnade oss den. Jag har sagt det förr: svenskan var som bäst 1968. Det var då jag tog studenten.