Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Västra Götalands underverk utsedda – här är alla sju

49 kommuner och lika många bidrag – nu har Västra Götalands sju underverk utsetts. Här är de västsvenska kulturpärlorna som du inte får missa.

Under ett knappt års tid har Västarvet lyft fram och berättat om fyrar, kyrkor, gravplatser, fästningar och andra kulturhistoriska platser och byggnader i var och en av länets 49 kommuner.

LÄS MER: Sju underverk ska koras – Göteborg skickar lyktstolpar

Under förra veckan fick allmänheten rösta om vilka av de 49 bidragen som skulle utses till Västra Götalands sju underverk. Omkring 12 000 personer deltog och nu är saken avgjord.

– Väldigt spännande att alla de nominerade underverken fått del av rösterna. Inte en enda blev utan. Och det visar ju hur svårt det är att välja, det finns så många spännande och värdiga underverk i Västra Götaland, något för alla smaker. Tillsammans bidrar de till berättelsen om vårt vidsträckta och mångfacetterade län, säger Marie Odenbring Widmark, på Västarvets enhet för kulturmiljö, i ett pressmeddelande.

Göteborgs bidrag, ett gäng jubileumsdekorerade lyktstolpar från 1923, hamnade utanför prispallen.

– Vi ville lyfta något som folk passerar dagligen men kanske inte stannar upp och tänker på. Vi vet att många tycker att de är fina, men kanske inte vet varför de ser ut som de gör, har Anna Härdig, kommunikatör på Västarvet, tidigare sagt till GP.

– Vi har velat lyfta lite olika saker. Det blir lätt 49 slott och kyrkor.

LÄS MER: Fyrarna du kan besöka längs västkusten

Här är de sju underverken i Västra Götaland, utan inbördes ordning.

Bohus fästning i Kungälvs kommun

Mycket blod har flutit kring fästningen på den 40 meter höga klippan vid Nordre älv. Den kom till på norskt initiativ 1308, då kung Håkon V Magnusson ville stärka Norges dåvarande sydgräns. Först 1658 föll fästningen i svensk ägo, vid freden i Roskilde. 20 år senare fick Bohus fästning utstå sin svåraste prövning, då den belägrades av 10 000 stridslystna norrmän. Men liksom vid de andra 13 belägringarna var det förgäves – Bohus fästning har aldrig intagits. Den togs ur bruk under 1700-talet.
Bild: Sebastian LaMotte

Stångehuvuds fyrhus i Lysekils kommun

Det vita lilla fyrhuset byggdes 1890 och drevs under de första årtiondena med fotogen, innan man gick över till gasdrift. Efter att fyrhuset släcktes ned 1940 så såldes det till en skeppare från Smögen som sin tur sålde det vidare för 35 kronor. Fyrhuset genomgick en renovering 2009 och anses ha en av Bohuskustens bästa havsutsikter.
Bild: Andreas Carlsson

Karlsborgs fästning i Karlsborgs kommun

Fästningen är en av Sveriges mest välbevarade och var en gång i tiden också den största i Europa. Efter en rad nederlag mot ryssen bestämde sig Karl XIV Johan 1819 för att det fick vara slut på förnedringen. Planen var att Karlsborg i händelse av krig också skulle fungera som reservhuvudstad och i fästningen skulle både riksdag, regering, kungahus och den svenska guldreserven hållas säker. Karlsborgs fästning stod dock inte klar förrän 1909 och var vid det laget redan omodern. Fästningen avrustades 1928.
Bild: Peter Claesson

Läckö slott i Lidköpings kommun

På en udde i Ekens skärgård i Sveriges största sjö, Vänern, ligger Läckö slott. Det tidigaste omnämnandet i skrift är från 1294, strax därefter började en borg att utformas. På 1470-talet brann borgen, som under återuppbyggnaden utvidgades ytterligare. Ännu pampigare blev Läckö slott under 1650-talet och framåt, då greve Magnus Gabriel De la Gardie genomförde storskaliga byggnadsprojekt. 1935 blev slottet statligt byggnadsminne och 2001 utsågs det till Sveriges vackraste slott.
Bild: Jerry Lövberg

Torpa stenhus i Tranemo kommun

Stenhuset vid sjön Åsunden byggdes på 1470-talet och har gått i arv sedan dess. Dagens ägare är sonsons sonsons sonsons dotterdotters sonsons sondotters dottersons son till uppföraren Arvid Knutsson. Torpa stenhus brann ned under det nordiska sjuårskriget på 1560-talet och efter återuppbyggnaden fick det den slottsliknande karaktär som det har idag. Det var här som Gustav Vasa hämtade sin tredje hustru Katarina Stenbock.
Bild: Ola Folkesson

Hållö fyr i Sotenäs kommun

På ön Hållö, en bit utanför Smögen, finns Bohusläns äldsta bevarade fyrtorn som togs i bruk 1842. Under andra världskriget var fyren tidvis nedsläckt, då man inte ville ge de krigförande länderna svensk navigeringshjälp. Det var också vid Hållö som den omtalade DC-3:an Gripen, ett svenskt civilflyg, sköts ned av tyskt jaktflyg i oktober 1943. 13 personer omkom, endast två överlevde.
Bild: Lasse Edwartz

Akvedukten i Håverud i Melleruds kommun

1868 stod den unika akvedukten i Dalslands kanal klar. Branta stup, lösa bergarter och starka strömmar tvingade kanalbyggaren Nils Ericson, efter vilken Nils Ericsonterminalen vid Göteborgs centralstation är uppkallad, till en okonventionell lösning. Istället för en vanlig sluss byggdes en akvedukt, eller en bro fylld med vatten, på vilken båtarna leds i en ränna över forsen. Akvedukten spelade en viktig roll i Sveriges infrastruktur då den innebar att man vattenvägen kunde ta sig till såväl Östersjön som Vänern och ut till havet på västkusten.
Bild: Stefan Bennhage

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.