Det ovanliga fyndet gjordes av en seglare under torsdagsmorgonen utanför bohuslänska Hunnebostrand. En död späckhuggare hade då hamnat i det grunda vattnet och människor vallfärdade för att se det stora djuret.
Under eftermiddagen bärgades den flera meter långa späckhuggaren med hjälp av kustbevakningen och truckförare. Sen lastades den ner i en container.
Späckhuggaren fördes senare till en lokal återvinningsstation där den under fredagen ska provtas och obduceras av statens veterinärmedicinska anstalt.
Man visste sedan tidigare att det är en stor hane och att den troligtvis tillhört den flock som hållit till i Västerhavet och som tidigare synts till havs utanför Bohuslän.
Vid obduktionen visade det sig att späckhuggaren är avmagrad. Norbert van de Velde, veterinär och patolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) berättar för Bohuslänningen att späckhuggaren väger 2 740 kilo och att den bara har tre centimeter späck, ett lager som egentligen borde vara runt tio centimeter.
– Den har väldigt slitna tänder och har troligtvis haft ont och svårt att hitta mat, berättar Norbert van de Velde för Bohuslänningen.
De slitna tänderna tyder även på att den var gammal, en uppskattning är att den var uppemot 50 år gammal.
När obduktionen är klar ska ett beslut tas kring vad man ska göra med delarna.
Vill forska på kraniet
Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm har visat intresse för att ta emot delar av djuret.
– Vi ska i alla fall ta in vävnadsprov, det är muskelprov och prov från späck. Vi önskar också ta in kraniet men det är osäkert om det är möjligt. Det beror lite på hur stor den är och om man får av kraniet. Sen är det rent logistiskt om man kan frakta det till Stockholm, säger Daniela Kalthoff, som är intendent och ansvarig på Naturhistoriska riksmuseets däggdjursavdelning.
Att ta hela kroppen är inte aktuellt och vad som händer med det som museet inte vill ta är i nuläget inte bestämt.
– Valen är för stor så vi kan inte ta hela kroppen. Men kollegerna på plats kan se om det är möjligt att ta hit kraniet.
Om museet kan få kraniet till Stockholm är det i första hand inte tänkt som något utställningsobjekt.
– Om vi får in kraniet ska det prepareras och sen ska det till samlingarna. Det finns inga planer på att ställa ut det i så fall. Det ska i första hand bli en del av forskningssamlingarna och det ska forskas på det. Men har vi någon utställning där en sån val passar in så ska den såklart ställas ut.
”Berättar mycket om individen”
Just kraniet är extra intressant och kan besvara många frågor.
– Det finns olika populationer som har olika födoval och då är kraniet i det sammanhanget intressant. Man kan titta på tänderna och ta prover för att se på stabila isotoper som är avgörande kring födoval, habitat och vilket vatten de varit i. Man kan göra ganska många undersökningar som berättar ganska mycket om individen själv men också populationen den kommer ifrån.
När Daniela Kalthoff fick höra om späckhuggaren fick hon dubbla känslor.
– Såklart är det jättebedrövligt att ett så stort djur strandar där. Någonting har hänt. En späckhuggare strandar ju inte så ofta vid svenska kusten så det var en stor överraskning. Men det är superspännande att se vad kollegerna hittar när de obducerar den.
LÄS MER:Död späckhuggare hittad vid brygga i Hunnebostrand
