Det var den 5 juni, en knapp timme efter midnatt, som fiskefartyget i relativt hög fart närmade sig Hönö. Men trots att det snart bara var ett stenkast bort från land, skulle det dröja många timmar innan resan var över.
Plötsligt studsar nämligen fartyget upp över ytan. Skrovet har slagit i en uppgrundning, och hamnar därefter på ytterligare ett grund. Där sitter fartyget sedan fast, inte mer än 35 meter från öns västligaste udde.
Vatten började läcka in i lastrummet, men inte mer än länspumpen kunde hålla inflödet i styr. Snart förvärrades dock läget. Havsdyningar fick fartyget att vagga, och skrovet högg mot det hårda grundet. Skadorna blev värre för varje våg, och allt mer vatten läckte in.
Föreslog att skjuta upp avfärden
Sjöräddningssällskapet fick larm om olyckan en timme efter att den inträffat, men kunde bistå med hjälp på plats först vid 06-tiden på morgonen. Då med hjälp av representanter från Kustbevakningen och Transportstyrelsen.
Sedan dess har det varit tyst om händelsen vid Hönö. Men nu, nästan ett år efter olyckan, framkommer nya uppgifter om vad som ledde fram till att fartyget gick på grund. Detta då Statens haverikommission, som gjort en utredning av händelseförloppet, redovisar vad man kommit fram till.
Och det som spelat en avgörande roll i dramat är sömnbrist. Innan fartyget satte av från Skagen mot Hönö, ska befälhavande besättningsman ha föreslagit för kollegan att skjuta upp avfärden ett par timmar. Detta då han kände sig trött och behövde vila. Enligt utredningen kände sig dock kollegan tillräckligt pigg för att hålla vakt på däck, och tog på sig det uppdraget.
Somnade på däck
Han lyckades dock inte hålla sig vaken hela vägen fram. Knappt två kilometer från Hönö gick han ner till befälhavarens koj för att väcka honom, och justerade sedan fartygets kurs med hjälp av autopilot. Någonstans mellan justeringen av kurs, och fartygets grundstötning, somnade han på däck. Han vaknade först när skrovet small till och fartyget studsade över ytan.
Det finns bestämmelser om vilotid i lagen, som avser sjömän. I utredningen betonar haverikommissionen att det finns tydliga säkerhetsskäl som talar för att de bör utvidgas till att även gälla egenföretagare i fiskebranschen.
Kommissionen konstaterar också att orsakerna till ”ett uppbyggt och kritisk sömnunderskott hos den vaktgående” delvis kan förklaras i ett större perspektiv. Bland annat då konkurrenskraften i branschen gör det svårt för egenföretagare att anställa fler besättningsmän. I utredningen rekommenderas Transportstyrelsen att vidta åtgärder för att genom tillsyn säkerställa att vakthållningsrutiner på fiskefartyg är i enlighet med gällande regelverk.
LÄS ÄVEN: Gick på grund med nyinköpt mångmiljonbåt – åtalas
LÄS ÄVEN: Tesla i krock med segelbåt – två bilar fastklämda
LÄS ÄVEN: Segelbåt välte över Pias parkerade bil
