- Finns det sådana här pärlor kvar? Det var det första jag tänkte när jag såg Wea, berättar Judy Larsen, som köpte gården i april 2005.
Hon arbetar på ett företag som äger och förvaltar kulturfastigheter och såg omgående husets potential - trots att det fanns oerhört mycket att göra. Den två våningar höga kaptensgården krävde kraftfulla renoveringsinsatser, ända från botten upp till skorstensnockarna.
- När jag öppnade en källardörr kröp det hundratals spindlar i taket och på golvet kunde man plaska i vatten, berättar hon.
Dränering fick ordnas och hela källaren grävdes sedan ur för hand. En särskild stenmästare handtvättade och lade sedan tillbaka varenda sten i det gamla källargolvet. Lika noggrant har sedan varenda vrå av kaptensgården renoverats i 1800-talsstil, allt i samråd med byggnadsantikvarie Martin Lindholm och Kungsbackas kommunantikvarie Wivi-ann Reit. Bland annat har en allt för "vacker" tapet faktiskt tagits bort.
- Den var för herrgårdslik. Kaptensgårdar var inte riktigt lika fina och hade en något enklare stil, förklarar Judy Larsen.
En del rum har målats om, andra har ersatts med historiskt riktiga, handgjorda tapeter.
Antikvarierna satte också stopp när hon ville lysa upp fasaden med vackra lyktor. Det blev betydligt mer diskreta skomakarlampor i stället.
- Det är jättebra att de har sagt ifrån. Jag har lärt mig oerhört mycket av dem, säger Judy Larsen.
Även husets färg har ändrats från en kall grå till en mer varm gråton med svag dragning åt grönt. Skorstenar har murats upp och varenda kakelugn ställts i brukbart skick. Den pampigaste ligger fortfarande nedmonterad hos en kakelugnsmakare i Göteborg för lagning och komplettering, men ska snart återfå sin plats som gårdens hjärta.
- Den kakelugnen bidrog mycket till att huset klassades som byggnadsminne. Den är från ett kakelugnsmakeri i Falkenberg som var mycket berömt i länet.
Övervåningen, som byggdes till i mitten av 1800-talet, är betydligt högre i tak och har en säregen sluttning på trägolven.
- Här får man nästan ta sats när man ska gå in, säger Judy Larsen är hon visar tvååriga barnbarnet Biancas rum.
Att Wea är Kungsbackas nominering till Hallands museiförenings diplom för god byggnadsvård är Judy Larsen både stolt och glad för. Liksom för att hon i princip är i mål med sitt stora projekt.
- Renoveringen har varit en enorm utmaning, men en lärorik sådan. Det har varit som en rysk docka, lyfter man en sak hittar man en annan under.
För de hantverkare som genomfört allt arbete har hon bara lovord.
- Jag har lärt känna oerhört professionella människor. Och jag tror att de också uppskattat att inte behöva ha bråttom. Vi har inte tagit några genvägar, säger Judy Larsen.
