Ett minskande antal asylsökande har resulterat i att Migrationsverket planerar att avveckla 4 500 boendeplatser, majoriteten av dem lägenheter, under 2021.
Asylsökande, däribland flera barnfamiljer, som bott i lägenheterna flyttas i stället till Migrationsverkets större kollektiva boenden. Något som nu kritiseras starkt av bland annat Rädda barnen, då man anser att miljön på boendena är otrygg för barn.
– De rycks upp från sitt sammanhang och hamnar oftast i ett rum med kök och toalett i korridoren, säger AnnaTora Huss, regionalt verksamhetsansvarig för barn i migration på Rädda barnen.
LÄS MER:Familjerna som öppnat sina hem för asylsökande
Brott av ”bägaren rinner över” karaktär
Som en del av sin kritik lyfter Rädda barnen en rapport, publicerade av Brottsförebyggande rådet – Brå – under 2018. I den fastslår man att det finns flera riskfaktorer som ökar osäkerheten på de kollektiva asylboendena – där misshandel, skadegörelse och narkotikabrott sticker ut som de vanligaste brotten.
Rapporten fastslår att en av de vanligaste riskfaktorerna är att det blandas personer från olika kulturer och nationaliteter. I flera fall av misshandel har de inblandade uppgett att gnistan varit ett ogillande av andra nationaliteter på grund av mellanstatliga konflikter eller krig.
Situationen förvärras även av trångboddhet, psykisk ohälsa, allmän stress och en brist på privatliv.
Bilden som målas upp i rapporten är en AnnaTora Huss känner igen.
– Vi får det från familjerna själva. Det är vedertaget att det är otroligt stressande att sätta så många människor som mår psykiskt dåligt tillsammans, säger hon och lyfter bland annat upp droganvändningen på boendena.
– Det är verkligen inte så att asylsökande människor är mer brottsbenägna eller mer benägna att ta droger än andra, men människor som säljer droger vet vart man ska gå.
Sara Merenius, utredare på Brå, var med och skrev rapporten:
– Många av de brott som vi såg i materialet hade den karaktären av att ”bägaren rinner över”, på grund av att personer tvingas dela rum och andra gemensamhetsytor med varandra, att de har svårt att med tiden anpassa sig till varandra eller ens förstå varandra eller att konflikter uppstår i en annan grund.
LÄS MER:Kobra, 85, ska utvisas ensam till Iran
Från 15 000 till 10 000
Migrationsverket har i dag runt 15 000 boendeplatser i landet, varav 12 200 är i lägenheter. Den totala mängden ska nu alltså ner till strax över 10 000, och hur många barn som faktiskt kommer att flyttas till större, kollektiva boenden är inte en siffra som Migrationsverket kan svara på.
Men SVT, som tidigare skrivit om frågan, rapporterar att det kan röra sig hundratals barn bara i Västsverige, där Sveriges två största asylboenden, Spenshult och Restad gård, ligger.
Tillsammans har boendena 1 367 platser, men på grund av bland annat pandemin, utnyttjas drygt 700 av dessa.
Som svar på kritiken från Rädda barnen svarar Migrationsverket att man hade önskat en mer nyanserad bild av problembeskrivningen.
– Vi har daglig kontakt med boende som säger att de trivs bra, säger Stefan Bergman, Migrationsverkets verksamhetsexpert i region Väst. Han poängterar att Brås rapport skrevs 2018 och att situationen sedan dess förändrats.
– Jag tror att sanningen ligger någonstans mittemellan. Det finns problem, såklart, men det finns det i samhället i allmänhet, säger han och förklarar att Migrationsverket arbetar aktivt med att förbättra boende för barn och deras familjer.
Har du några konkreta exempel?
– Det är ett analysarbete av hur arbetet ser ut konkret idag, och vad det är som vi kan ändra på. Men dit har vi inte kommit riktigt än. Men vi har inte släppt frågan, det är dit jag vill komma.
Vidare så förklarar Stefan Bergman att det hyreskostnaderna per plats är dyrare på kollektiva boenden, jämfört med de i lägenheter. Så det är inte av resursbrist som avvecklingen sker.
– Till exempel så kan vi kan erbjuda bättre stöd, och tillgängligheten blir bättre, både för oss och för de sökande.
