På spaning för att minska risk för skred

Nästan alla lerskred i Sverige som medfört betydande skador har varit kvickleraskred. Ett av de svåraste var skredet 1977 i Göteborgsstadsdelen Tuve där nio personer omkom och 436 personer blev hemlösa.

Raset i Tuve. Den 30 november 1977 inträffade ett av de svåraste skreden i Tuve på Hisingen i Göteborg. Bild: Dan Hansson

1/4

Göta älvdalen, från Vänern i norr till Göteborg i söder, är en av de mest skredkänsliga dalgångarna i Sverige. Skredrisken påverkas av landhöjning, klimatförändringar och mänsklig aktivitet.

Miljoner för kommunerna att söka

Förra året bildades Delegationen för Göta älv på regeringens uppdrag. Syftet är att finansiera geotekniska åtgärder längs med älven som minskar sannolikheten för ras och skred. SGI leder arbetet och delegationens chef är Per Bolin vid kontoret i Göteborg.

– Vårt uppdrag är att skapa åtgärder för att öka stabiliteten och under 2019 har vi möjlighet att dela ut 93 miljoner i statliga bidrag till kommunerna, säger Per Bolin.

Förra året delades det ut drygt 13 miljoner kronor, men i år blir det mindre eftersom det saknas utredningar.

Skredsrisken ska byggas bort

– Först måste vi utreda områden för att veta hur de ska åtgärdas. Tillsammans med geotekniska undersökningar ger mätningarna med helikopter oss indikation på vilka områden vi bör undersöka grundligt och noggrant, säger Per Bolin.

Vad kan de statliga pengarna som finns att söka exempelvis komma att gå till?

– Det ska främst gå till åtgärder, men även utredningar och miljötillstånd kan få stöd. Målet är att bygga bort skredrisken, så att det blir tryggare att bo i Götaälvdalen.

Den enda säkra metoden för bestämning av kvicklera är att på plats ta upp prover och undersöka på laboratorium. De senaste åren har SGU arbetat med flygmätningar för att hitta en effektivare och mer heltäckande metod.

– Via flygmätningar från helikopter av mäts markens elektriska ledningsförmåga. Kvicklera som urlakats på saltvatten har generellt sämre ledningsförmåga jämfört med omgivande leror som inte är urlakade, förklarar Lena Persson, geofysiker vid Sveriges geologiska undersökning i Uppsala.

Helikoptermetoden mäter jordlagrens och berggrundens egenskaper till cirka hundra meters djup och har provats på fyra olika områden, bland annat vid Lödöse och omkring Slumpån, som rinner ut i Göta älv vid Sjuntorp.

Olyckor som kostar 200 miljoner varje år

Skredolyckor kostar samhället stora pengar.

– Vi beräknar att det handlar om cirka 200 miljoner kronor varje år och i det förändrade klimat vi har framför oss kommer sannolikheten att nya skred inträffar att öka, säger Lena Persson.

För att upptäcka förändringar som kan öka skredrisken görs även mätningar av älvens botten. Förra året startade SGI en bottenmätning i Göta älv för att få bättre underlag till stabilitetsberäkningar. Undersökningen av älven har gjorts från Vargön i Vänersborg till Marieholmsbroarna i Göteborg, samt vid delar av Nordre älv.

– Sjörfartsverket mäter regelbundet djupet men bara i själva farleden. Vi har mätt hela älvbreddens djup. I resultaten jämförs nu mätningar gjorda för tio år sedan för att upptäcka förändringar på grund av erosion, säger Per Bolin.

Fotnot: Kvickleror är så kallade högsensitiva eller känsliga leror som kan förlora större del av sin hållfasthet vid kraftig störning, till exempel vid skred. När de sammanhållande krafterna mellan lerpartiklarna går förlorade hamnar leran i flytande tillstånd och blir ’kvick’.

Eleonor Ekström-Frisk