Missförhållanden på lantgårdar i Västra Götaland – trots kravmärkning

Ett trettiotal svenska gårdar med kravmärkning har visat sig ha flera brister i sin djurhållning, det avslöjar SVT:s Uppdrag granskning. På en av gårdarna i Västra Götaland upptäckte Länsstyrelsen djur som självdött och andra som var avmagrade och kraftigt gödselförorenade.
– Det är ett av de värsta ställena vi har varit på, säger en av inspektörerna i programmet som av säkerhetsskäl vill vara anonym.

ANNONS
|

Uppdrag granskning har kartlagt 30 kravmärkta gårdar i Sverige som på olika sätt brutit mot djurskyddslagen, fyra kravbönder har till och med dömts för djurplågeri.

I programmet besöker SVT flera olika gårdar runt om i Sverige som trots förelägganden från Länsstyrelsen och brott mot djurskyddet står kvar på listan över kravmärkta gårdar.

När Kravs vd Anita Falkenek konfronteras med materialet från utredningarna där bilder på misskötta, avmagrade djur visas upp menar hon att det är oacceptabelt.

– Vi kommer verkligen gå till botten och se om det är så att det finns brister i kontrollen och kontrollfunktionerna som gör att sådant här kan komma emellan. För det är naturligtvis inte acceptabelt, säger Anita Falkenek i programmet.

ANNONS

LÄS MER:"Att vara bonde i dag innebär att du måste sitta rätt mycket framför datorn"

Kan behöva skärpa reglerna

Hon säger att man inte kan vara Kravbonde om man är dömd för djurplågeri och att de inte har sett några som varit åtalade eller dömda. Om det sker ska certifieringen dras tillbaka.

Hon hänvisar även till de kontrollföretag som ska säkerställa att de gårdar med Kravcertifiering faktiskt följer de hårda regler som satts upp.

– Då får vi gå tillbaka till kontrollföretagen för att se hur det här kunde ha missats, även skärpa reglerna och säkerställa att sånt här inte kommer igenom.

Hon vill däremot poängtera att kravmärkta gårdar där ägare dömts eller fått förelägganden kan återfå sin certifiering om de efteråt har åtgärdat de brister som har upptäckts vid en ny bedömning.

LÄS MER:Kravmärkt växtnäring skapar problem

”Ett av de värsta ställena vi har varit på”

Bland annat tas en gård i Västra Götaland upp i granskningen som ska ha haft hand om upp till 440 får och lamm.

Länsstyrelsen i Västra Götaland fick 2019 in en anmälan från ett slakteri som efter att ha fått en leverans av 50 lamm från gården sett att de var kraftigt gödselförorenade.

När inspektörerna från Länsstyrelsen sedan kom till gården för att granska hur djurhållningen såg ut hittades döda djur liggandes utanför stalldörren. Ägaren ska även ha haft gården som en syssla bredvid annan yrkesverksamhet, vilket inspektörerna påpekat som märkligt.

ANNONS

–  I svenska mått mätt så är det ju en stor får-gård. Att vara ensam och sköta det och egentligen ha det som en bisyssla känns ju väldigt främmande. Det är ett av de värsta ställena vi har varit på, säger en av inspektörerna som var där, och av säkerhetsskäl vill vara anonym till Uppdrag granskning.

LÄS MER:Så tänker du klimatsmart när du ska välja mat

Djurägaren har idag djurförbud

Vid inspektionen hittades även döda får utspridda runtom på gården och i hagen upptäcktes skelettdelar från ett okänt antal djur. Förutom de döda djuren var de som levde magra och kraftigt gödselförorenade. I ett vattenkar låg en död ungbagge.

– En av de starkaste bilderna vi har var att vi ser att det ligger en tacka som har dött under pågående förlossning, och hon har ett lamm halvvägs ut. Den tackan hade fått självdö, säger en av inspektörerna.

Till djurskyddsinspektörerna sade djurägaren att det hela berodde på slarv.

Djurägaren dömdes för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen till villkorlig dom och dagsböter. Han fick också djurförbud och har nu sålt alla djuren. Han är inte längre Kravcertifierad för djurhållning, men har kvar sin certifiering för växtodling.

LÄS MER:Rött ljus för importerad ost i ny köttguide

Tillsynsföretag ska granska kravgårdarna

Alla gårdar i Sverige granskas regelbundet av Länsstyrelsen, men de har endast möjlighet att besöka runt tio procent varje år. Kontrollerna kan därför bli så få som var tionde år och syftar till att säkerställa att gårdarna följer den svenska lagstiftningen för djurhållning som är en av de striktaste i världen.

ANNONS

En kravgård granskas även av ett tillsynsföretag som sedan rapporterar in uppgifter om gården som ligger till grund för utfärdandet av kravcertifieringen. Gårdarna besöks minst en gång per år, men sedan en tid tillbaka får djurhållaren själva bestämma vilket tillsynsföretag som ska få komma till gården.

Något som Uppdrag granskning menar ökar risken för korruption men enligt Hans Lindahl, vd för Kiwa som är ett av tillsynsföretagen finns inte den risken.

– Som systemet nu är utformat med ackreditering från Swedac ser jag inga risker i det. Men det är klart, är man inte nöjd med vår bedömning och tycker att vi är för hårda är man som djurhållare fri att avsäga sig certifiering från oss och vända sig till ett annat certifieringsföretag om man vill det, säger han till Uppdrag granskning.

LÄS MER:Djurrättslag vållar politisk strid i Polen

LÄS MER:Bonden tvingas leva skyddat efter hot: “Ska döda din dotter”

Konsumenten betalar mer för god djurhållning

Syftet med tillsynen är i slutändan att konsumenten ska känna sig trygg med att den maten som köps kommer från gårdar där djuren har det bra.

Krav startades 1985 i Sörmland av växtodlare som brann för ekologisk och hållbar odling, snart infördes även djurhållning vid mjölk och köttproduktion.

Medlemmarna är bland annat Arla, Ica, Axfood, Coop och Scan. Tillsammans omsätter de 300 miljarder per år. För kravmärkt mat får konsumenterna betala mer, en liter kravmärkt mjölk kostar idag runt tre kronor mer än en icke-kravmärkt.

ANNONS

Enligt Kravs vd Anita Falkenek är det enligt deras egna analys endast en halv procent av alla 2 300 aktiva KRAV-certifierade djurgårdar fått förelägganden från en länsstyrelse de senaste tre åren. Dessa gårdar ska också ha fått avvikelser av de Swedac-ackrediterade kontrollföretagen.

LÄS MER:84 000 namn för att rädda universitetets försökshundar

”Ödmjuka att de finns saker att förbättra”

Då gårdarna har åtgärdat avvikelserna har de fått behålla eller återfått sitt KRAV-certifikat efter förnyad bedömning.

– Vi är ödmjuka för att det finns saker vi kan förbättra. Vi skulle gärna se att kontrollföretagen kunde ta del av information från den offentliga kontrollen på ett praktiskt och rättssäkert sätt. Det skulle bidra till att kontrollföretagen omgående skulle kunna göra extra kontroller på dessa gårdar för att följa upp att åtgärder vidtas, eller till att dra in certifikatet tidigare om bristerna är stora, säger Anita Falkenek i ett pressmeddelande på onsdagen.

ANNONS