Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Lena Forsberg gillar figuren Faraos dotter med tjänarinna bakom. Rekvisitan är hämtad från Lenas många resor till Mellanöstern.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Lenas dockor till Röhsska

Hon märkte att många människor var trötta på ordet. Därför började Lena Forsberg använda dockor i kyrkan. I oktober har hon vernissage för en stor utställning på Röhsska museet.
I källaren till huset på Holmen mellan Lindome och Hällesåker har Lena Forsberg byggt upp hela världar av bibliska händelser. Från Edens lustgård via Adam och Eva, Abraham och Mose, till Salomo och hans tempel. Historier som är gemensamma för kristna, muslimer och judar.

Världarna ska snart flytta in till Röhsska museet och vara kvar där som bas i utställningen Gränslandet, en utställning där det gemensamma för de tre världsreligionerna betonas.

- Det känns som jag klättrat upp på en 20 meter hög trampolin och stegen är borta. Jag måste hoppa nu, säger hon.

Men vägen till Röhsska har varit lång. Drygt 30 år som pedagog inom kyrkan ligger till grund.

- Jag märkte att många i kyrkan efter hand blev trötta på ordet. Som pedagog försöker man alltid hitta nya vägar att nå fram och vissa hade svårt att ta till sig en predikan, så jag anmälde mig till en kurs i att göra bibliska figurer.

En av figurerna, Maria, användes i en gudstjänst. Lena märkte att något hände bland åhörarna, så figurerna blev fler. Och projektet växte till en turné om heliga Birgitta, för att fortsätta med vandringar i Fässbergskyrkan till uppbyggda bibliska scener kombinerat med Lenas berättande.

Hon fortsatte med att läsa religionsdialog i Jordanien, Israel och Egypten, trängde djupare in i de bibliska berättelserna, samtidigt som arbetet med figurerna fortskred.

Efter åtskilliga timmar och år, fanns tillräckligt med figurer för att en utställning skulle hållas.

- Det var på gång att bli i Kvarnbyn för några år sen, men av olika anledningar blev det inget. Då var jag besviken. I samma veva åkte jag till Portugal. På hemvägen läste jag ett reportage om Röhsskas chef Ted Hesselbom, som uttalade sina visioner om att skapa mötesplatser för mer mångfald och kultur på museet.

Tillbaka på Holmen tog Lena kontakt med Hesselbom. Två dagar senare kunde han erbjuda henne lokaler. Och med Röhsska som utställningsplats tog det inte heller lång tid att skaffa fram en projektanställning som löper på sommaren ut" fram till hösten 2009

- Jag hoppas på kulturella möten mellan människor av olika åskådningar. Just nu är det väldigt många som har åsikter om muslimer, men den här utställningen visar på att väldigt mycket är samma, säger Hesselbom.

Gränslandet kommer att rikta sig till både barn och vuxna, troende och ateister och under utställningens gång ska olika temadagar att hållas. Under arbetets gång har Lena fört en dialog med den judiska församlingen och det muslimska studieförbundet IbenRushd som gett synpunkter och godkänt hennes arbete. Det arbete som så länge har följt henne.

Och snart byter Lena och hennes figurer källaren på Holmen mot ett liv i Röhsskas rampljus.