Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”Svartedalen är ett av Sveriges största skogsområden. Det tycker jag man ska slå vakt om och utveckla. Inte försvaga, marginalisera och fragmentisera”, säger Kåre Ström, ordförande i föreningen Rädda Svartedalens vildmark.

Kämpar för Svartedalen

I 17 år har föreningen Rädda Svartedalens vildmark kämpat för det stora naturområdet. Men det blir hela tiden mindre. Nu står återigen skogen på spel när statliga Sveaskog vill avverka.

Det har precis slutat regna och vattendroppar glimmar på barriga grankvistar i skogen utanför Spekeröd.

– Vi har inget motsvarande skogsområde av den här kalibern. Och här sitter staten och äger det men vill avverka, säger Kåre Ström.

Han är ordförande i Rädda Svartedalens vildmark, en sammanslutning av natur-, frilufts- och hembygdsföreningar i Kungälv, Stenungsund, Lilla Edet och Göteborg.

Svartedalen är ett av Västsveriges största sammanhängande skogsområden. Det är Natura 2000-klassat, vilket innebär att djur och natur i området enligt EU-regler betraktas som särskilt skyddsvärda.

Kåre Ström visar vägen genom ett skogsområde, den före detta kronoparken Hålt, som gränsar till naturreservatet. Terrängen är kuperad och bitvis dramatisk där klippväggar sluttar ner mot en bäck. Vi tar sikte på en höjd med krokiga tallar.

– Det här är underbar tjäderskog. Flera av fågelreviren i reservatet överlappar in i det här området och tjädrarna här stärker populationen i reservatet, säger Kåre Ström.

Och det är en av anledningarna till att han är djupt bekymrad. Sveaskog som äger marken vill nämligen avverka det här skogspartiet, vilket Kåre Ström menar skulle påverka tjäderpopulationen allvarligt.

Något som ytterligare upprör honom är att länsstyrelsen och Stenungsunds kommun tidigare pekat ut Hålt som ett tätortsnära reservat, ett värdefullt område både för naturvård och friluftsliv.

Men länsstyrelsen har ändrat sig och har inga invändningar mot avverkningsplanerna.

– Vi bedömer inte att det här området har så höga naturvärden att vi kan prioritera det. Vi har begränsade resurser och flera andra områden i länet med höga värden som vi arbetar med i stället, säger Peter Post vid länsstyrelsens naturvårdsenhet och fortsätter:

– Visst finns det värdefulla delområden, men de har Sveaskog redan sagt att de har ambition att bevara. Vi förutsätter att de tar ett ansvar för det som pekats ut.

Och det menar Sveaskog att företaget gör.

– Vårt totala innehav här är 215 hektar, därför menar vi att det är rimligt att bedriva skogsbruk på de tio hektar vi anmält för avverkning, säger Gisela Björse, naturvårds­specialist på Sveaskog.

– I vårt skyddsprogram ska vi avsätta 20 procent av produktiv skogsmark till naturvård. I Hålt har vi satt av mer än halva skogsmarksarealen som inte avverkas alls. Utöver detta kommer även myrar, berg och annan improduktiv mark som vi aldrig brukar. Vi lämnar vid denna avverkning också detaljhänsyn till de naturvärden som finns på platsen, lägger hon till.

Men Kåre Ström är orolig att det inte räcker och han ger inte mycket för långsiktigheten i Sveaskogs eget skydd.

– Att de sparar bitar här och där hjälper inte. Det splittrar ändå upp och fragmentiserar området. Och vad händer om skogen byter ägare? Sveaskog har redan sålt flera områden norr om Hålt, utefter Bohusleden. Där är det helt utarmat i dag, säger han.

– Vi är luttrade. Det måste vara ett långsiktigt formellt skydd. Sådana här frivilliga avsättningar håller bara några år, det vet vi av erfarenhet.