Människan använder i dag 70 procent av all isfri yta på jorden och hur marken brukas påverkar klimatutsläppen. Enligt en stor rapport från FN:s klimatpanel IPCC, som släpptes under torsdagen, är det därför viktigt att hitta hållbara sätt att använda marken och producera mat, samt hitta metoder för bruk och skötsel som inte utarmar jorden och som ger plats för den biologiska mångfalden i systemet.
– Det finns en väldigt stark koppling mellan klimatfrågan och hur vi använder marken, säger Markku Rummukainen, Sveriges representant i IPCC till TT.
Nästan en fjärdedel, 23 procent, av alla utsläpp kommer från jord- skogsbruk och andra användningar av jorden. Räknar man in utsläppen för att förbereda och bearbeta matproduktionen är siffran 37 procent.
– Ska vi nå klimatmålen är det nödvändigt att den globala markanvändningen blir hållbar, att dess klimatpåverkan minskar, vilket utöver klimatnyttor bidrar till livsmedelssäkerheten, bevarar ekosystem, ger energisäkerhet och motverkar fattigdom, säger Markku Rummukainen.
Skiljer sig i Sverige
Rapporten är sammanställd av mer än 100 forskare från 52 länder och bygger på en stor mängd vetenskapliga artiklar om markanvändning.
Slutsatserna om läget i världen skiljer sig mycket från hur det ser ut i Sverige, enligt Sofia Karlsson, ordförande i LRF Västra Götaland.
– Vi vet sen tidigare undersökningar när det gäller köttproduktion att vi gör det 25 procent klimatsmartare än resten av EU, så jag känner att vi kan bära huvudet väldigt stolt i det här. Man pratar om en global vattenanvändning på 70 procent inom jordbruket, men här har vi tre procent eftersom väldigt mycket vatten som används är genom regn, och det är ju inget vi tar av jordens resurser.
– I Sverige skulle jag snarare vilja säga att vi behöver öka brukandet av jord och skog. Det största hotet mot den biologiska mångfalden i Sverige är att vi inte har tillräckligt med betande djur.
Vill minska köttkonsumtion
Otto Bruun, sakkunnig inom bioekonomi på Naturskyddsföreningen tycker snarare att rapporten pekar ut problem som finns i det svenska lantbruket.
– I Sverige ser vi väldigt tydligt många av de utmaningar som IPCC utmålar. Vi har ganska stor köttkonsumtion per capita som ger upphov till stora utsläpp men som också kräver stora markarealer globalt. Det är en utmaning och det utgör en begränsning att inte kunna använda den här marken på andra sätt, säger han.
Vad vi äter – och hur mycket mat vi slänger – spelar också en stor roll. I dag slängs 25-30 procent av all mat som produceras. I rapporten framhålls även att hälsosamma dieter som bygger på grövre spannmål, baljväxter, frukt, grönsaker och nötter ger stora möjligheter att minska utsläppen.
Enligt Otto Bruun handlar det om att minska köttkonsumtionen, men också om att ställa om köttproduktionen.
– Vi måste se hur man kan stödja jordbruksproducenterna att fasa ut den delen av produktionen som är ohållbar och som inte baseras på betesmarker, säger han.
LÄS MER:Matexperten om nya "köttet": Riskerar att påverka klimatet negativt
FN:s klimatpanels senaste rapport
Rapporten har utarbetats av över 100 experter från 52 länder från hela världen.
Experterna har arbetat med rapporten i två år. De har tittat på klimatförändringarna i relation till ett antal globala frågor som har med markanvändning och landområden att göra, bland annat ökenspridning, markförstöring, hållbar markanvändning och livsmedelssäkerhet. De har gått igenom fler än 7 000 vetenskapliga artiklar.
Klimatpanelens uppgift är att belysa kunskapsläget för det aktuella området och visa vilka möjligheter som finns för att berörda system ska anpassas till klimatförändringarna och möjligheter för att minska utsläppen, bland annat.
Rapporten är en del i IPCC:s pågående arbete. I oktober förra året släpptes en rapport om 1,5-graders global uppvärmning och i september kommer ytterligare en rapport som fokuserar på klimatet, haven och isarna.
Källor: IPCC och SMHI
