Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Bild: Louise Marsland

28 ton slängs varje dag – så ska skolmaten räddas

Varje dag skrapar Sveriges skolelever av 28 ton mat från sina tallrikar och slänger i soporna. För att minska svinnet har Åsaskolan i Kungsbacka infört så kallade smakskedar.
– En enkel och bra idé, säger restaurangchefen Louise Marsland.

En rapport från Livsmedelsverket, där man kartlagt matsvinnet i landets kommunalt drivna förskolor, skolor och äldreboenden, visar att 28 ton skolmat skrapas av tallrikarna och slängs i soporna varje dag.

Det är såklart inte särskilt hållbart och därför prövar Åsaskolan i Kungsbacka, sedan ett par veckor tillbaka, en enkel metod för att få barnen att äta upp det som ligger på tallriken: Smakskedar.

– Vi har en korg med teskedar intill besticken i bamba som vi har döpt till "smakskedar". När det serveras en rätt som är ny eller som eleverna är lite osäkra på om de gillar eller har glömt hur det smakar så uppmanar vi dem att ta en sked och helt enkelt testa maten, säger Louise Marsland som är restaurangchef på Åsaskolan, en F-9-skola med knappt 700 elever strax söder om Kungsbacka.

LÄS MER: Bambamaten – den fina maten som stressas ner

"Enkel och bra idé"

Teskedarna, som P4 Halland var först att berätta om, fungerar inte så bra till hamburgare och liknande, men för många rätter är de perfekta smakredskap för barnen.

– Vi testar mycket vegetariskt, sojafärs till våra tacos till exempel, och där har smakskedarna lyckats stoppa vissa elever från att sleva på massor av mat som de kanske inte hade ätit upp.

På samma sätt, menar Louise Marland, har smakskedarna fått andra barn att upptäcka att de faktiskt gillar mat som de inte trodde att de tyckte om.

– Är man osäker på maten ska man alltid smaka och känna efter. Mmm .. gott, eller njäe ... jag tar lite mindre. Så ska det fungera.

">

Enligt Louise Marland fungerar Åsaskolans smakskedar alldeles utmärkt. Det är lite för tidigt att presentera några siffror, men hennes känsla är att barnen äter upp skolmaten i betydligt större utsträckning än tidigare.

– Det är en enkel och bra idé och det kostar nästan ingenting. Det räcker med ett par skyltar, en korg och några skedar. Dessutom är det en rolig grej, de flesta barn tycker det är rätt spännande att få provsmaka maten, säger hon.

Även Lindälvsgymnasiet i Kungsbacka har provat smakskedar med viss framgång och kommunens verksamhetschef Annika Åkerlund ser gärna att systemet sprider sig till fler skolor.

– Vi arbetar på många olika sätt med att minska matsvinnet på skolorna och smakskedar är en pusselbit bland andra. Det som är bra och uppskattas av barnen själva är att de på det här sättet kan vara med och göra en konkret insats. De känner att de bidrar, menar Annika Åkerlund.

Göteborgsmodellen ny nationell riktlinje

Skolorna i Göteborgs kommun har i flera år jobbat med den så kallade Göteborgsmodellen – ett verktyg med åtgärder, checklistor och goda exempel på bland annat portionsberäkning, förvaring och tillagning för att minska matsvinnet – och den har nu blivit upphöjd till nationell riktlinje.

LÄS MER: Göteborgsmodellen – för mindre matsvinn

Karin Fritz på Livsmedelsverket menar att Kungsbackas smakskedar, som ju handlar om att minska tallrikssvinnet, är ett bra komplement till den modellen.

– Jag vet att systemet med provsmakning har används lite här och var i landet under ett par år med gott resultat. Det är ju ett jättebra sätt att få skolbarnen att våga prova, i stället för att inte ta alls eller plocka för mycket mat och inte vilja äta upp.

Det låter enkelt och smart med smakskedar på skolor. Varför är det inte vanligare?

– Det handlar nog om informationsspridning. Många skolor har helt enkelt inte tänkt på det.

Fakta: Matsvinn i kommunala skolor

28 ton mat kastas dagligen från svenska skoltallrikar. Det motsvarar ungefär 4,5 kilo per elev och år. Lägger man till serveringssvinn (mat som aldrig når tallriken) blir det cirka 10 kilo per elev och år.

Enligt FN:s globala mål för hållbar utveckling – Agenda 2030 – ska matsvinnet halveras till 2030.

Matsvinnet delas upp i köks-, serverings- och tallrikssvinn. Störst är serveringssvinnet (mat från serveringen som inte nått matgästens tallrik och som slängs för att den inte kan tas tillvara).

Källa: Livsmedelsverkets rapport "Fakta om offentliga måltider 2019"

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.