Den unga svenska klimataktivisten har på ett år blivit en global superkändis och inspirerar miljoner till att gå ut på gatorna i massprotester på alla kontinenter. Hon var förhandstippad till att få Nobels fredspris i år.
Men priset går i stället till Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.
– Den norska Nobelkommittén har bestämt att ge Nobels fredspris 2019 till Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed Ali för hans försök att nå fred och internationellt samarbete och speciellt för hans initiativ till att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea, lyder motiveringen.
– Han är en värdig mottagare, säger Jan Höglund, utrikesreporter i GP:s direktsändning, och fortsätter:
– Fred och försoning har gått igenom hela hans tid som premiärminister, vilket inte är så lång tid, bara ett och ett halvt år.
Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed tog förra året initiativ till ett fredsavtal med grannlandet Eritrea och låg på många vadslagningsbolags listor tvåa efter Thunberg. Han har frigivit politiska fångar och bidragit till en demokratisering i ett land som fortfarande präglas av konflikter och utmaningar.
Höglund lyfter processen för att få ett fredsavtal med Eritrea som en viktig faktor till att Ahmed nu tilldelas fredspriset.
– Det fredsavtalet, efter så många år av krig och konflikt, har skett till ett seismiskt skifte i den internationella politiken, det är därför han tilldelas priset. För att han har åstadkommit det här på så kort tid, men inte minst för att det här ska få spridning och andra i regionen ska ta det som ett föredöme.
Om ceremonin: "Blir mindre problematiskt"
Greta Thunberg, som befinner sig i Nordamerika, hade kunnat bli den yngsta mottagaren av Nobels fredspris någonsin. Att det skulle vara ett hinder från att hon skulle ha fått priset tror dock inte Jan Höglund i GP:s studio.
– Jag ser inget som helst skäl varför det skulle diskvalificera henne. Hon är något yngre än den tidigare yngsta som har fått priset nämligen Malala Yousafzai som var 17 år, säger han.
Innan man visste om hon skulle vinna lyftes frågan om hon ens skulle kunna närvara vid prisceremonin. Hur hon på kort tid skulle resa från Amerika till Oslo och tillbaka för att närvara vid FN-klimatförhandlingarna i Chile, utan att flyga, hade inneburit ett huvudbry.
– Nu blir det mindre problematiskt än om Greta Thunberg hade fått det. Det finns inget tvivel om att premiärministern kommit till prisceremonin i Oslo, säger Jan Höglund.
Tror inte alls på det
Även om Greta Thunberg var favorittippad att få fredspriset fanns det skeptiker.
– Extremt osannolikt, har Henrik Urdal från det norska fredsforskningsinstitutet Prio sagt.
– Det enda sättet jag kan tänka mig att det skulle ske på är om hon delar priset, precis som Malala, har Urdal sagt till nyhetsbyrån AFP.
Inte heller Nobel-historikern Asle Sveen trodde på svenskan.
– Vad som talar emot henne är att hon bara är 16 år, har han sagt till AFP.
Alfredo Zamudio på norska Nansen Fredssenter hade en annan uppfattning, enligt nyhetsbyrån NTB:
– Jorden kommer att överleva miljökrisen, men det är inte säkert att människorna gör det. Att kämpa för miljön är också att förebygga konflikter.
Gräsrotsorganisationer som Fridays for Future och Youth for Climate Action nämndes också i förhandstipsen. Det gjorde även organisationen Reportrar utan gränser, i en tid när det är farligare att bevaka konflikter som utsänd och svårare att rapportera när sanningar ifrågasätts av politiska och andra skäl och alternativa fakta får ett starkt genomslag i opinionen. Tro blir viktigare än vetande för allt flera.
Bland andra organisationer som lyfts fram finns FN:s livsmedelsprogram World Food Program (WFP), som gör skillnad mellan liv och död för många utsatta i konfliktområden.
– Man påstår att de gör skillnad på liv och död för många människor, och ett sådant arbete ligger helt i linje med fredspriset, säger Jan Höglund i GP:s direktsändning.
Ännu en organisation som nämndes var Reportrar utan gränser.
– De jobbar för yttrandefrihet, för mänskliga rättigheter och värnar om det fria ordet i världen. Och det med bakgrunden att det har blivit mycket svårare för journalister och det fria ordet att verka i många länder, säger Jan Höglund.
Kamp för regnskog och mot extremism
Ett annat tips var den nu omkring 90-årige Raoni Metuktire, som i hela sitt liv har kämpat för regnskogen och ursprungsfolkens rättigheter. Det är, som vi vet, ett högaktuell fråga efter sommarens rapporter om rekordsnabb skogsskövling och omfattande bränder.
Även Jacinda Ardern, Nya Zeelands premiärminister, fanns på listan.
– Hon jobbar benhårt mot extremism. Grymma massakern på muslimska människor och medborgare i två moskéer i Christchurch tidigare i år, säger Jan Höglund i GP:s sändning.
Av 301 nominerade till årets pris är var 223 individer och 78 organisationer.
