Polisen hade byggt en skyddsmur av containrar utanför det kungliga palatset. Det var när några personer forcerade dessa och samtidigt kastade molotovcocktails som svaret blev gummikulor och vattenkanoner.
Några av demonstranterna främsta krav är att den strikta thailändska monarkin reformeras, och att de protestledare som gripits tidigare i år släpps fria.
– Frige våra vänner, skanderade demonstranterna.
Upprördheten är också stor över att parlamentet inte lyckats skriva om landets militärt präglade författning.
– Vi kräver verklig demokrati och inte en regering som säger att den är vald men kommer från armén, sade en av demonstranterna.
– Världen har förändrats och vi vill ha samma typ av monarki som i västvärlden.
Enligt medier på plats rörde det sig om mer än tusen demonstranter som möttes av flera hundra kravallutrustade poliser utanför palatset i Bangkok.
De omfattande studentledda protesterna i Thailand inleddes i juli förra året. Demonstranterna kräver reformer av kungens makt också premiärminister Prayuth Chan-O-Chas avgång.
Fakta: Militärt inflytande
Thailand är en konstitutionell monarki. Kungahusets formella makt är begränsad men har vuxit efter ett tronskifte 2017. I praktiken har hovet ett stort inflytande över samhället.
I maj 2014 avsattes Thailands folkvalda regering i en militärkupp ledd av arméchefen, general Prayuth Chan-O-Cha. En militärjunta tillsattes för att styra landet under en övergångsperiod.
När en ny författning antagits skulle allmänna val hållas.
Författningen från 2017 ger militären ett stort politiskt inflytande, även efter landets formella återgång till civilt styre i samband med valet 2019.
Källa: Landguiden/UI