Varningen om en möjlig stormning, liknande den som skedde 6 januari, kom från kongressens polis i onsdags. De hade fått uppgifter om "ett möjligt försök av en identifierad milis att ta sig in i Kapitolium".
Nancy Pelosi, demokrat och talman för USA:s representanthus, fattade beslutet att ställa in torsdagens sammanträden och ledamöterna fick i stället förbereda sig för att lämna Washington om det skulle uppstå oroligheter.
Men vid lunchtid hade det inte varit några protester alls. Amerikanska medier beskriver en lugn scen och Washington Post rapporterar om hotet som ett slags illusion.
Spärrat av med taggtråd
Pelosi säger att beslutet ändå var motiverat.
– Vi hade varit klara mitt på dagen eftersom vi hade lovat Republikanerna att inte dra ut på tiden, eftersom de har en egen samling. Så det passade bra ändå, säger hon enligt Washington Post.
På plats är däremot nationalgardet, med höjd beredskap. Man har också spärrat av stora delar av området runtomkring med taggtråd.
Senaten, som är djupt inne i förhandlingar om president Joe Bidens covidstödpaket, har inte stängt utan samlats som planerat under dagen – och kommer att hålla extra långa debatter som om nödvändigt kan pågå in under helgen. Allt för att Bidens stimulanspaket på 1 900 miljarder dollar (motsvarande nära 16 000 miljarder kronor) ska kunna klubbas igenom.
Senaten leds av demokraten Chuck Schumer.
– Båda ledarna agerar efter den information de får och drar sina egna slutsatser. Och det är inte ovanligt att olika personer drar olika slutsatser, säger demokraten Richard J Durbin från Illinois till Washington Post.
Ingen slump
Sedan Joe Biden tillträdde som president har torsdagens datum, 4 mars, florerat bland konspirationsteoretiker på den extrema högerkanten. Dagen har pekats ut som den dag då Donald Trump åter ska tillträda som USA:s president.
Datumet är inte slumpmässigt valt, den 4 mars var det ursprungliga datumet för den dag då USA:s president installerades. Det ändrades 1933 i och med det 20:e tillägget till konstitutionen.
Såväl federala polisen FBI som Washingtons polis och kongressens egna polisstyrka har varit medvetna om teorierna, som bland annat spritts inom konspirationsrörelsen Qanon.
Bett om förlängning
I tisdags meddelade FBI att det fanns ett hot från miliser, att det hotet tros ligga kvar under hela 2021 och att våldsamma extremister stärkts av händelserna i Kapitolium den 6 januari.
Kongressens polis har bett försvarsdepartementet att förlänga nationalgardets närvaro vid Kapitolium fram till maj.
– Vi borde ha dem på plats så länge de behövs, säger Nancy Pelosi.
Fler än 300 personer har åtalats för brott i samband med stormningen av Kapitoilum den 6 januari, av dessa är minst 18 knutna till den högerextrema rörelsen Proud boys och nio till den högerextrema milisen Oath keepers.
Fakta: Stormningen av kongressbyggnaden
Den 6 januari samlades ledamöterna i USA:s kongress i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.
I Washington DC hade samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump samlats för ett politiskt massmöte på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade presidenten.
De gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade kongressbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor, samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades.
Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.