Proteströrelsen som svepte över Irak 2019 samlade unga från olika falanger. Demonstrationerna slutade med blodiga attacker mot demonstranterna. Men också med att rörelsen – kallad Oktoberrörelsen – fick igenom sina krav att vallagen skulle skrivas om och nästa parlamentsval tidigareläggas, från 2022 till 2021. Nu, söndagen den 10 oktober, äger det rum.
Idén med den nya vallagen som nu är på plats var bland annat att göra om valdistrikten för att väcka politiskt intresse hos befolkningen, där över hälften stannade hemma vid förra valet.
Kvinnor garanteras minst 83 av de 329 platserna i parlamentet.
Lagen har dock mötts av kritik från de unga, som menar att den inte reformerat systemet så som mycket som de vill.
"Blir dödad"
Av ilska manar nu de unga till bojkott av söndagens parlamentsval.
På landsbygden är besvikelsen stor över att återuppbyggnaden efter decennier av konflikt och korruption går så långsamt. Man saknar fungerande skolor, infrastruktur, elektricitet och framtidsutsikter. Medlemmarna i den ledarlösa oktoberrörelsen är för unga för att minnas Saddam Hussein eller den USA-ledda invasionen av Irak – vad de däremot minns är hur landets styrande misskött ekonomin och låtit korruptionen fortgå. Pandemin har knappast gjort situationen bättre.
Nu tycker de att det är fel att gå till valurnorna, eftersom det legitimerar ett system som de anser vara ruttet och som bara kommer att fortsätta hålla samma lilla grupp vid makten.
– Ingenting kommer att förändras, oavsett vad resultatet i valet blir. Jag tror inte att någon i regeringen kommer att fixa det här landet, så det finns ingen poäng med att rösta, säger demonstranten Mustafa, 24, till Al-Jazeera.
Initialt fick de bojkottstöd av den största politiska alliansen i parlamentet, ledd av shianationalisten och populisten Muqtada al-Sadr, som sedan ändrade sig.
Lågt valdeltagande
Ett stort bekymmer i Irak är att det finns ett jättegap mellan den politiska klassen och vanliga medborgare, säger Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker knuten till Utrikespolitiska institutet. Intresset är litet hos de styrande att ta tag i viktiga samhällsförändringar, som framför allt de fattiga är i stort behov av. Det förstör tilltron till politiken.
Sakpolitiken har inte stått i fokus inför valet, anser Bitte Hammargren.
– Avgörande blir valdeltagandet, eftersom det visar vilken tilltro till systemet som medborgarna har, säger hon.
I förra valet sades valdeltagandet vara 44 procent, men siffran har kraftigt ifrågasatts och misstänkts vara friserad för att legitimera systemet.
– Nästa premiärminister måste, som den sittande, förhålla sig till mäktiga pro-iranska milisgrupper i Irak och deras uppbackare i det stora grannlandet Iran och samtidigt göra något åt vanliga irakiers behov av ett fungerande samhällssystem som kan skapa rättssäkerhet, jobb och samhällsservice.
Fakta: Valet i Irak
Irak höll 2018 sitt första parlamentsval sedan IS besegrats. Då blev den shiamuslimska nationalisten Muqtada al-Sadrs grupp den största i parlamentet. Den näst största blev Fatah-alliansen, den då nyformade koalitionen stöttad av Iran.
Det folkliga missnöjet har sedan dess varit stort på grund av bristande samhällsservice och korruption. Iraks regering balanserar mellan olika folkgrupper och mellan Irans och USA:s inflytande.
I årets val ställer över hundra partier och block upp, främst arabiska och kurdiska. Folket röstar representanter till landets parlament, som i sin tur röstar fram en premiärminister.
Ayatolla Al-Sistani, de iranska shiamuslimernas andlige ledare, har uppmanat folket att rösta.
Källa: Landguiden/UI