Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Abdelfattah Mourou. Bild: Hassene Dridi

"Tunisiens Berlusconi" favorittippad i presidentvalet

Tunisien – där gnistan till den arabiska våren tändes – går till presidentval om två veckor.
Nu drar valrörelsen igång.
Alla favorittippade kandidater är män, men två kvinnor ställer upp i valet.

Abdelfattah Mourou

En av de främsta presidentkandidaterna är den 71-årige politikern och advokaten Abdelfattah Mourou. Han var med och grundade Ennahda-partiet 1989.

Det tidigare islamistpartiet Ennahda, som numer föredrar epitetet muslimska demokrater, gjorde storslam i valet i oktober 2011 och är idag det största partiet.

Det var det första demokratiska parlamentsvalet efter den så kallade jasminrevolutionen som ledde till diktatorn Zine al-Abidine Ben Alis fall.

Ben Ali styrde Tunisien i 24 år och under de åren var Ennahda förbjudet. Abdelfattah Mourou var under polisövervakning och greps flera gånger.

Nu har Mourou stor chans att ta hem presidenttiteln i valet om två veckor.

"Om jag väljs kommer jag att vara president för alla tunisier, inte bara för Ennahda-supportrar" sa Mourou till journalister i samband med att han lämnade in sin kandidatansökan.

Abdelfattah Mourou har distanserat sig från de mer konservativa krafterna i Ennahda och lämnade partiet 1991 efter att det inte tillräckligt fördömde en attack av islamister mot Ben Alis parti. Mourou återvände till Ennahda först 2012.

Kritiker menar att Mourou och andra inom hans parti försöker dölja sina konservativa sidor och istället framhäver sina modernare åsikter.

Ett exempel är ett lagförslag om jämställd arvsrätt. Nuvarande arvslag grundar sig på sharia, islamisk lag, och ger kvinnorna rätt att ärva bara hälften av vad en man får ärva ur samma dödsbo.

Partiet är emot lagförslaget, men Abdelfattah Mourou har hållit sina uttalanden om det vaga: ”Jag har under min livstid distribuerat vad jag har till mina barn… ingen av dem är upprörd."

Utöver politiken är Mourou en sann Beethoven-fantast och många uppskattar hans humor. En video på internet visar hur han sjunger Beethovens 9:e symfoni, Ode to Joy, på klanderfri tyska.

Tunisiens premiärminister Youssef Chahed. Bild: Hassene Dridi

Youssef Chahed

Med det sekulära partiet Tahya Tounes (Leve Tunisien) siktar Tunisiens nuvarande premiärminister Youssef Chahed på att knipa åt sig presidentposten.

Partiet bildades i januari i år och partiprogrammet liknar det hos regeringspartiet Nidaa Tounes (Uppmaning till Tunisien).

Youssef Chahed var tidigare med i regeringspartiet, men lämnade efter konflikter med sina tidigare partikamrater. Numera är han Tahya Tounes partiledare.

"Vårt mål är att ha ett starkt parti som kommer att leda ekonomiska reformer och ge tillbaka hopp hos frustrerade tunisier", sa Zohra Idriss, en medlem av Tahya Tounes i en intervju med Reuters i samband med bildandet av partiet.

Tunisien står inför tuffa socioekonomiska problem. Landet kämpar med hög arbetslöshet och inflation – närmare nio år efter att den arabiska våren inleddes. Många unga tunisier har tappat framtidshoppet och riskerar livet genom att ta sikte mot Europa.

Oppositionen har kritiserat Youssef Chahed för att ha lagt för mycket tid på att etablera sitt nya parti istället för att rädda landets ekonomi.

Ännu skarpare kritik möttes han av under 2018 efter genomförandet av en ny finanslag. Den innebar skattehöjningar på bland annat bilar, telefonsamtal, internet och diesel. Det skapade våldsamma protester.

Youssef Chahed, som har sin bakgrund inom lantbruksekonomi, har varit Tunisiens premiärminister sedan 2016. Med sina 43 år är han landets yngsta premiärminister sedan självständigheten från Frankrike 1956.

Abir Moussi. Bild: Yassine Mahjouub

Abir Moussi

Närmare hundra personer anmälde sig för att kandidera till presidentvalet den 15 september. Alla de mest kända kandidaterna har fått klartecken, men tre fjärdedelar underkändes, enligt valmyndigheten i landet.

Bara två kvinnor finns bland de 26 godkända. En av dem är den 44-åriga advokaten Abir Moussi. Hon företräder Fria konstitutionella partiet (PDL) som grundades 2013 ur spillrorna av diktatorn Zine al-Abidine Ben Alis maktparti. Ben Ali styrde Tunisien i 24 år med sitt Konstitutionell demokratisk samling (RCD).

Abir Moussi var generalsekreterare i Ben Alis parti, men leder idag PDL. Partiprogrammet skiljer sig från de andra tunisiska partierna. Hon driver en hård linje mot landets islamister, inklusive Ennahda-partiet, och kräver att de stängs ute från det politiska livet.

Att försvara den gamla regimen som störtades i samband med jasminrevolutionen är inte populärt. Abir Moussi har ofta utsatts för trakasserier och attacker under åren.

Men det har inte fått henne att ändra sig. Hon har hållit fast vid sin politiska övertygelse.

Kärleken till politiken kommer från fadern, har Abir Moussi sagt i en intervju med tidningen Jeune Afrique.

Hon växte upp som yngst i syskonskaran med en mamma som var lärare och en pappa som bland annat arbetade inom det militära. Väggarna i familjens vardagsrum pryddes av faderns militäruniform och ett foto föreställande Habib Bourguiba, det självständiga Tunisiens förste president.

Nabil Karoui. Bild: Hassene Dridi

Nabil Karoui

Den 56-årige affärsmannen Nabil Karoui framställer sig gärna som de fattigas kandidat. Karoui grundade Khalil Tounes 2017 för att hedra minnet av sin son som dog i en trafikolycka. Med organisationen har han besökt byar för att dela ut mat och kläder till fattiga. Hjälpaktiviteterna har kablats ut till tunisierna via hans egen tv-kanal Nessma där han haft en daglig show.

Nabil Karoui kallas ofta för "Tunisiens Berlusconi".

”Han har en populistisk retorik som drar mycket på den tidigare regeringens misstag. Trots att han länge har befunnit sig i de politiska kulisserna har han lyckats lansera sig själv som en "outsider", och hans enorma medieföretag fungerar närmast som en propagandamaskin”, säger statsvetaren Youssef Cherif till TT.

Men välgörenhetskampanjerna höll på att leda till ett stopp för mediemagnatens kandidatur. I mitten av juni klubbade parlamentet i Tunisien igenom en förändring av vallagen som förbjuder kandidaterna att dela ut pengar till medborgare inför valet. Men den dåvarande presidenten Beji Caid Essebsi hann inte skriva under lagändringen innan han dog – 92 år gammal – den 25 juli och därmed kan Karoui fortsätta kandidera.

I somras delgavs Nabil Karoui också misstanke om penningtvätt och bara för en dryg vecka sedan greps han.

Karoui och hans partikollegor i Qalb Tounes (Tunisiens hjärta) ser gripandet som ett sätt att stoppa partiledaren från att tävla om presidentposten. Affärsmannen hör till de favorittippade kandidaterna.

En regeringsanställd har avfärdat påståendet för nyhetsbyrån Reuters med att: ”detta är en rättslig fråga som inte har något att göra med regeringen.”

Moncef Marzouki. Bild: Slim Abid

Moncef Marzouki

Hösten 2011 blev Moncef Marzouki Tunisiens förste demokratiskt valda president. Han fick stående ovationer när han höll sitt tal till den folkvalda församlingen.

”Det här är en viktig stund i det tunisiska folkets historia. Det kommer att påverka alla tunisier”, sa den då 66-årige Moncef Marzouki.

I tre år ledde han en övergångsregering innan han förlorade makten i december 2014 till veteranpolitikern Beji Caid Essebsi som avled i somras. Idag har Marzouki hunnit bli 74 år och siktar på att återvinna tronen med sitt sekulära Samling för republiken (CPR).

Moncef Marzouki har ett förflutet som läkare och starkt språkrör för mänskliga rättigheter. Han riktade hård kritik mot den förre diktatorn Zine al-Abidine Ben Ali när ledaren förbjöd islamister i politiken och kastade anhängare till islamistiska partier i fängelse.

Marzouki greps och trakasserades flera gånger av Ben Alis regim. Under 2000 avskedades han från sin tjänst på den medicinska fakulteten vid ett universitet i staden Sousse som ligger vid Tunisiens östkust. I samma veva bildade han partiet CPR. Det förbjöds av diktatorn och Marzouki tog sin tillflykt till Paris, enligt biografin på hans hemsida.

Det var inte första gången som människorättsaktivisten tvingades lämna sitt hemland. Som ungdom levde han och familjen i exil i Marocko på grund av pappans politiska aktiviteter.

Den franska huvudstaden var Marzoukis hem i flera år. Han återvände först i slutet av januari 2011 – efter att Ben Ali tvingats från makten.

Moncef Marzouki är brett respekterad i Tunisien för sitt motstånd mot den förre diktatorn, men det finns också kritiker. En del har kritiserat honom för sitt nära samarbete med det moderata islamistiska partiet Ennahda.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.