Protester i Myanmars största stad Rangoon under söndagen.
Protester i Myanmars största stad Rangoon under söndagen. Bild: AP/TT

UD uppmanar svenskar att lämna Myanmar

Efter helgens blodiga facit med minst 120 dödade demonstranter uppmanar UD svenskar som befinner sig i Myanmar att lämna landet. Trots de många dödsoffren återvände tusentals aktivister till Myanmars gator på måndagen för att protestera mot militärstyret. Minst fem människor rapporteras ha blivit dödade under dagen.

ANNONS

Sedan tidigare har UD avrått svenskar från att resa till Myanmar, men nu skärps uppmaningen till svenska medborgare som befinner sig i landet att ta sig därifrån.

Omvärlden fördömer kraftfullt militärjuntans våld.

I storstaden Rangoon rapporteras minst fem människor ha dödats av militären under måndagen. En av de dödade uppges vara en man i tjugoårsåldern, som sköts ihjäl när säkerhetsstyrkor öppnade eld mot demonstranter.

– Han sköts i huvudet, säger vittnet Thiha Soe till nyhetsbyrån Reuters.

– De sköt på alla på gatan, till och med ett team från Röda Korset.

Handelsavtal sägs upp

Varken polisen eller militärjuntan vill kommentera oroligheterna och Röda Korset uppger för Reuters att man undersöker vad som inträffat.

ANNONS

På måndagen kom också besked från USA att man avbryter sitt handelsavtal med Myanmar med anledning av militärjuntans våld mot demonstranterna.

"USA fördömer det brutala våldet mot civila. Dödandet av fredliga demonstranter, sjukvårdspersonal och barn har chockat omvärlden", meddelar USA:s handelsrepresentant Katherine Tai skriftligen.

"Helt fruktansvärt"

Demonstrationer rapporteras även ha ägt rum i flera andra städer under måndagen. Demokratiaktivisterna uppmanar väpnade minoritetsstyrkor i olika delar av landet att ställa sig bakom kampen mot vad de kallar militärstyrets förtryck. Den har pågått sedan Myanmars civila ledare Aung San Suu Kyu störtades i en kupp den 1 februari.

Parallellt rullar fördömanden in från omvärlden efter helgens våld, där minst 120 personer dödades av säkerhetsstyrkor.

– Helt fruktansvärt, säger USA:s president Joe Biden om militärens våld.

Lördagen blev den enskilt blodigaste dagen i Myanmar sedan militären grep makten. Säkerhetsstyrkor sköt ihjäl minst 114 civila, inklusive flera barn, i samband med protester på ett 40-tal orter.

Söndagen var en dag av sorgearbete och många begravningar, men även nya demonstrationer. I landets största stad Rangoon rapporterade hjälparbetare om sammandrabbningar mellan de protesterande och militären och att en 16-årig pojke förlorat en hand när han försökte kasta tillbaka en granat militären kastat mot demonstranterna.

Den regimkritiska aktivistgruppen AAPP uppger att minst 13 människor dödades under dagen.

ANNONS

– Det är helt fruktansvärt och baserat på de rapporter jag får så har en väldig massa människor dödats helt utan anledning, sade USA:s president Joe Biden i Delaware på söndagen.

Hans ord kom nästan samtidigt som EU på nytt fördömde det dödliga våldet i Myanmar som "oacceptabelt".

"Myanmars militär gjorde gårdagen (lördagen) till en dag av skräck och skam", säger EU:s utrikeschef Josep Borrell i ett skriftligt uttalande.

Tusentals gripna

Både USA och EU har tidigare fördömt militärens brutalitet.

Efter militärkuppen har minst 460 personer dödats i sammandrabbningar med landets väpnade styrkor och över 2 400 gripits, uppger AAPP.

Anhöriga sörjer en kvinna som dödats i sammandrabbningar med Myanmars säkerhetsstyrkor i storstaden Rangoon.
Anhöriga sörjer en kvinna som dödats i sammandrabbningar med Myanmars säkerhetsstyrkor i storstaden Rangoon. Bild: AP/TT

Fakta: Myanmar

Myanmar (Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.

Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien. Under andra världskriget ockuperades landet av Japan innan det blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi får enligt författningen inte bli president och har formellt haft en särskilt inrättad post som nationell rådgivare. I praktiken har hon varit Myanmars egentliga civila ledare.

Militären har enligt författningen haft en fjärdedel av platserna i parlamentets bägge kamrar. De platserna tillsätts av överbefälhavaren.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp, men hon har under sin tid i regeringsställning kritiserats hårt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.

Den 1 februari meddelade regeringspartiet NLD att flera personer ur ledarskiktet, däribland Aung San Suu Kyi, gripits. Militären annonserade kort därefter att den tagit över makten i landet. Sedan dess har protester hållits nästan dagligen.

Källor: NE, UI/Landguiden, AFP

ANNONS