De senaste dagarna har Tunisien skakats av president Kaïs Saieds beslut att avsätta premiärministern och sätta parlamentet i frysboxen. Bilder från landet visar demonstranter som drabbar samman – men också människor som firar på gatorna.
28-åriga Jihen Ahmad från Stockholm är på besök hos sin familj i kuststaden La Marsa som ligger nära huvudstaden Tunis. På frågan om oroligheterna i landet svarar hon retoriskt ”vilka oroligheter?” Enligt Jihen var det på tiden att presidenten agerade för att få bort det styrande partiet Ennahda.
– Helt ärligt, folk är jätteglada. Jag sitter på ett kafé nu och detta är det enda folk pratar om. Alla är lättade.
Men är det inte en statskupp som genomförts?
– Jag tror inte någon ser det som odemokratiskt, men när Ennahda bestämde var det odemokratiskt. Folk blev fattigare och inga löner höjdes, säger Jihen Ahmad.
Polariserat samhälle
Linda El-Naggar är analytiker vid Utrikespolitiska institutet och expert på Mellanöstern och Nordafrika. Enligt henne är Jihen Ahmads åsikt inte ovanlig.
– Många i Tunisien delar hennes uppfattning. Det finns ett utbrett missnöje och ett allmänt tillstånd av desillusion då det demokratiska systemet inte har lyckats leverera folkets krav på social rättvisa, säkerhet och värdighet.
– Men det är viktigt att komma ihåg att vi pratar om ett polariserat samhälle. Det finns förstås de som sympatiserar med Ennahda också. Och även bland de som sympatiserar med president Kaïs Saied finns det de som förvånades över hans drag.
Draget – att frysa parlamentet i 30 dagar – är kulmen på en politisk kris som pågått sedan 2019. Valen som hölls då resulterade i ett fragmenterat parlament, präglat av maktkamper, som har haft svårt att genomföra några beslut. Den politiska handfallenheten är en av orsakerna till de demonstrationer som föregick Kaïs Saieds drastiska handlade.
Först mat – sedan kan man bry sig om statsskick
Fida Jebabli är född och uppvuxen i Sverige men bor sedan cirka 1,5 år i sina föräldrars hemland Tunisien. Hon håller med om att det tunisiska samhället lider av många problem, men ser till skillnad mot Jihen Ahmad en fara i hur Kaïs Saied agerar.
– Jag förstår folket och det är deras demokratiska rätt att protestera, men med tanke på hur han gått tillväga, kommer de kunna protestera i framtiden? Kommer han gå den demokratiska eller diktatoriska vägen?
Fida Jebabli befinner sig i huvudstaden Tunis och har också sett hur människor firar på gatorna.
– Majoriteten är glada, för de vill se en förändring, och jag förstår att de inte orkar mer, säger hon och hänvisar till Maslows behovstrappa:
– Folk vill ha mat och trygghet. Innan dess bryr man sig inte om man lever i en demokrati eller diktatur.
Fakta: Detta har hänt i Tunisien
På söndagen meddelande Tunisiens president Kaïs Saied att han sparkat premiärminister Hichem Mechichi, samt justitieministern. Han kan inte upplösa parlamentet men har beordrat att de pausar sitt arbete i en månad.
Det moderata islamistpartiet Ennahda är störst i parlamentet. Partiet var förbjudet före revolutionen 2011 då president Ben Ali tvingades fly landet.
Nu har Saied infört nattliga utegångsförbud i städerna samt förbud för fler än tre personer att samlas på allmänna platser. Han har också sparkat fler högt uppsatta personer, bland andra militärens chefsåklagare. Han har även tagit bort parlamentsledamöternas immunitet.
Kaïs Saied själv anser att hans handlande är helt lagligt och enligt konstitutionen. Ennahda anser däremot att presidentens agerande är en "statskupp", och bland annat EU, FN och USA har uttryckt oro över utvecklingen i landet.
Över 18 000 personer har dött med corona i Tunisien och cirka 573 000 har bekräftats smittade.
Flera kriser på en gång
En annan orsak till oroligheterna som brutit ut i Tunisien är landets krisande ekonomi.
– Det mesta har blivit dyrt. Priserna har tripplats. Folk har inte råd att köpa kött längre, säger Jihen Ahmad.
Eftersom landet är beroende av sin turism har coronapandemin också slagit hårt mot ekonomin. Förra året hade Tunisien ett BNP-tapp på 8,6 procent och en ungdomsarbetslöshet på över 35 procent. Det är extra allvarligt i ett land vars befolkning är så pass ung som Tunisiens, säger experten Linda El-Naggar.
Dessutom innebär viruset en tredje, social och sanitär kris. Hälsovårdsdepartementet beskriver coronaläget i Tunisien som katastrofalt och nu lider man brist på syrgas. Exempelvis tvingades patienter på sjukhuset Charles Nicolle i Tunis att dela på syrgas och ligga i korridorer.
– Läkare är utmattade, i takt med att antalet patienter blivit fler än sjukhusets kapacitet, har sjuksköterskan Ahmed Ghoul tidigare sagt till TT.
Fakta: Jasminrevolutionen i Tunisien
Den folkliga revolten i Tunisien, kallad Jasminrevolutionen, startade med att en ung grönsakshandlare satte eld på sig själv i protest mot regimen.
Veckor av massprotester och oro kulminerade den 14 januari 2011 med att president Ben Ali, som styrt landet med järnhand i 23 år, flydde.
Revolten i Tunisien brukar beskrivas som starten på det som kallas den arabiska våren. Den spred sig till bland annat Egypten, Jemen, Bahrain, Libyen, Algeriet, Marocko, Jordanien och Syrien – med varierande resultat.
Utvecklingen i Tunisien har ibland beskrivits som en framgångssaga, med ny konstitution och demokratiska val. Men den ekonomiska situationen är fortsatt svår och mänskliga rättigheter står under attack.
Landet har den senaste tiden skakats av återkommande protester och politisk instabilitet. I januari greps fler än 2 000 demonstranter, de flesta minderåriga, i omfattande protester mot regeringen.
Källa: TT
