Tidigare EU-motståndare kan utmana premiärministern om brexit
JEREMY CORBYN
STORBRITANNIEN
Blickarna riktas i dag mot Jeremy Corbyn, 69, när brittiska Labour inleder sin årliga partikonferens i Liverpool. Det är ett splittrat parti, i ett splittrat land, i ödesfrågan om Storbritanniens vägval inför framtiden: brexit.
Som utmanare till premiärministern Theresa May och det konservativa partiet har Corbyn en central roll i debatten, med ett inflytande över opinionen. Utträdet ur EU sker den 29 mars 2018, och sanningens ögonblick närmar sig i sprinterfart för britterna.
”Mitt förslag eller ingens." Det är Mays kompromisslösa ståndpunkt inför de avgörande förhandlingarna. Signalerna från veckans EU-toppmöte i Salzburg är försiktigt positiva. Men ingen vet om det blir en uppgörelse. Det gäller handel och tullar, rörlighet för människor och gods och, framför allt, gränsen mellan republiken Irland och Nordirland.
Theresa May är efter katastrofvalet i fjol beroende av röster från det nordirländska demokratiska unionistpartiet DUP. I hennes egna led finns ledamöter som vill ha en hård brexit, utan hänsyn till följderna, och de som med stigande oro befarar att en oordnad reträtt från unionen blir dyr och skadlig.
Medan förtroendet sviktar för May växer kraven på en ny folkomröstning. Londons borgmästare Sadiq Khan skrev i veckan: "Theresa May har inte mandat att så flagrant spela dobbel med ekonomin”. Folket måste får sista ordet, anser Khan.
Det ökar pressen på Jeremy Corbyn. Men han går också en balansgång. Han riskerar att bli kallad svikare om han inte följer den ytterst knappa majoritetens beslut i folkomröstningen 2016. Å andra sidan finns en utbredd skepsis inom till exempel stora fackföreningar mot brexit. Dessutom skulle säkert många mittenväljare kunna vinnas över till Labour om partiledaren agerar mot May för en mjukare lösning.
Allt ljus är därför på den tidigare EU-motståndaren Jeremy Corbyn i Liverpool. Frågan är om han tar bladet från munnen och förordar en ny folkomröstning och ändå kan hålla ihop sitt parti.
Oppositionella tystas inför val i tropiskt paradis
ABDULLA YAMIN
Ett tropiskt paradis i norra Indiska oceanen. Det är nog vad de flesta tänker på när vi hör talas om Maldiverna, som blev självständigt från Storbritannien 1965. Befolkningen uppgår till omkring 300 000 människor och huvudstaden heter Malé.
Men det solbländande lugnet är bedrägligt för den som inte bara bryr sig om avkoppling, drinkar och bad. Journalisten Bertil Lintner beskriver i den högaktuella boken "Det nya kalla kriget" hur de här små önationerna tilldrar sig stormakternas intressen och rivalitet. En maktkamp pågår särskilt mellan Indien och Kina.
Maldiverna har starka ekonomiska och säkerhetspolitiska kopplingar till Kina, som genom frihandelsavtal, infrastrukturprojekt och fördelaktiga lån bygger sina nya Sidenväg, som en pulsåder för sin växande globala handel.
Maldivernas allt mer auktoritäre ledare heter Abdulla Yamnin. Inför dagens presidentval har människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) uppmanat omvärlden att sätta press på landets styre för att rädda demokratin.
Organisationen skriver i en rapport, enligt TT, att Maldivernas regering med hjälp av gripanden, juridiska processer och inskränkningar i mötesfriheten tystar kritiker. Det sker medan religiösa extremister och kriminella gäng ostört kan attackera, mörda och hota kritiska röster utan straff.
Yamin vann ett omstritt val mot den dåvarande presidenten Mohamed Nashid 2013. Två år senare dömdes Nashid för terrorism och gick i exil. I vintras utlyste Yamin undantagstillstånd sedan Högsta domstolen hävt domar mot nio oppositionspolitiker, bland andra Nashid. Domstolen ändrade sitt beslut sedan två domare gripits.
I juni utlystes presidentval, men inga oppositionspolitiker har tillåtits delta, enligt HRW. Det finns all anledning att följa vad som händer i denna lilla nation av atoller och öar och som fick en demokratisk författning så sent som 2008.
Färgad kvinna kan bryta vit manlig tradition i Georgia
STACEY ABRAMS
Ett årtionde efter att Barack Obama blev USA:s första färgade president, står den vänsterliberala demokraten och juristen Stacey Abrams inför sitt livs tuffaste uppgift. Hon försöker bli Georgias första kvinnliga guvernör, och kan bli historisk på mer än ett sätt. Hon är färgad. Hittills har delstatens alla 82 guvernörer varit vita män.
Hon slåss mot republikanen Brian Kemp som följer Donald Trumps populistiska textbok. Han kallar sig för en "politiskt inkorrekt konservativ" och ser valet som en kamp om "vår stats själ".
Mycket står på spel i det polariserade amerikanska samhället. Ytterst handlar valet, eller rättare valen, om demokrater ska kunna göra comeback och kanske ha en chans att hitta en utmanare till Trump i presidentvalet 2020. För många är mellanårsvalet en existentiell strid mellan hopp och fruktan, i ett USA där motståndare till den nuvarande regimen känner att grundläggande värderingar och rättigheter sätts ifråga och är hotade.
När Stacey Abrams säkrade sitt partis nominering till guvernörsvalet kallade hon sin hemstat för en plats vars "röda jord närt generationer av drömmare". Därifrån, påminde hon, kom medborgarrättskämpen Martin Luther King som utmanade nationens samvete.
"Tillsammans kommer vi att skapa en framtid full av gränslös tro — och med barnen i fokus för varje beslut", lovade hon enligt nyhetskanalen CNN.
I USA betraktas Stacey Abrams av anhängare som en växande demokratisk stjärna och möjlig presidentkandidat. Både Hillary Clinton, som på mållinjen förlorade mot Donald Trump, och Bernie Sanders, som inte rådde på Clinton i demokraternas primärval, har ställt sig bakom henne.
43-åriga Stacey Abrams hoppas vinna röster bland i första hand kvinnor, färgade, yngre människor och progressiva. Hon är jurist med examen från Yale och har varit minoritetsledare i delstatskongressen. Hon har skrivit flera böcker. Hennes självbiografi heter: Minority Leader: How to Lead from the Outside and Make Real Change. Det vill säga: Minoritetsledare: Att leda från utsidan och göra verklig skillnad.
Guvernörsvalet sker samtidigt som mellanårsvalet till kongressen den 6 november.
Svek och svikare huvudvärk för resande påve
PÅVE FRANCISKUS
ITALIEN/ARGENTINA
Jorge Mario Bergoglio, född i Buenos Aires en vecka före julafton 1936, kommer i dag till Lettlands huvudstad Riga. I morgon besöker han Tallinn i Estland. Denne milde, lågmälde och leende man, ständigt på resande fot, tog namnet Franciskus för att ära helgonet Franciskus av Assisi. Han valdes till påve 2013.
Som den katolska kyrkans överhuvud hamnade han snart i en ohygglig skandal som bara växer. Den rör hur katolska präster systematiskt har utnyttjat barn sexuellt och hur kyrkans höga företrädare försökt dölja övergreppen.
Senast i veckan skrev Der Spiegel om en studie som visar att över 1 600 katolska präster i Tyskland sexuellt utnyttjat över 3 600 barn, de flesta pojkar, hälften under 13 år.
Påven Franciskus bjuder nu in till ett biskopsmöte i februari för att diskutera ”skyddet av minderåriga”, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
Nyligen avgick en tidigare katolsk kardinal efter anklagelser om sexuella övergrepp. Ärkebiskop Carlo Maria Viganò, ett före detta sändebud för Vatikanen, hävdade i ett brev att påve Franciskus hade känt till övergreppen sedan 2013. Påven ville i samband med ett besök på Irland inte kommentera brevet, men tillade:
— Jag tycker att uttalandet talar för sig självt och att ni har tillräcklig journalistisk kapacitet för att nå egna slutsatser.
Han ska även ha sagt:
— Jag ber Herren om förlåtelse för dessa synder och för skandalen och sveket som känts av så många andra i Guds familj.
När påven landar i Baltikum får vi kanske ytterligare svar på vad han vill och kan göra åt sveket och de som sviker.
Stormy får det att blåsa kring nekande president
STORMY DANIELS
USA
Stormy. Stormig. Så löd rubriken på omslaget till ett av USA:s ledande nyhetsmagasin tidigare i år. En teckning föreställde Donald Trump. Den berömda gula kalufsen stod rakt ut för vinden, i en monumental kantring.
Att det blåser om honom är ingen nyhet. Men här var rubriken en anspelning på en av alla affärer, faktiska eller påstådda, som omger Trump. 39-åriga Stephanie Gregory Clifford är känd som Stormy Daniels och beskrivs på Wikipedia som "en amerikansk erotisk dansare, porrskådespelare och porrfilmsregissör".
I januari i år avslöjades att Donald Trumps privata advokat Michael Cohen hade betalat Stormy Daniels 130 000 dollar, strax före presidentvalet, för att förneka att hon haft en affär med Trump år 2006. Michael Cohen har nu nått en uppgörelse med federala åklagare. Han erkänner sig skyldig till brott. Indirekt pekar han ut Donald Trump som den som uppmanade honom att betala Daniels.
Cohen har bland annat delgivits misstankar om brott mot lagen om kampanjfinansiering, bankbedrägerier och skatteflykt. Det är besvärande för Trump, som har förnekat att han haft en intim affär med Daniels.
Nu ger Stormy Daniels sin egen version i en bok om den förmenta relationen med presidenten. Titeln är Full Disclosure, ungefär Fullt avslöjande. Där framgår bland mycket annat, enligt The Guardian som har tagit del av innehållet, att hon undrar om Trump passar som president, och hon berättar om sin rädsla.
Ja, sista ordet är inte sagt, och stormen kring mannen i Ovala rummet bedarrar inte.
