Syriens fängelser är ökända och sedan kriget inleddes 2011 har antalet fångar ökat kraftigt. Människorättsorganisorganisationer liknar dem vid svarta hål där människor försvinner spårlöst, utsätts för obeskrivliga övergrepp och utomrättsliga avrättningar. Den auktoritäre presidenten Bashar al-Assad nekar dock till de anklagelser om systematisk tortyr som länge har riktats mot hans regim.
I princip alla parter har begått brott under konflikten. Aktivister har dokumenterat övergreppen för att de ansvariga en dag ska kunna möta rättvisan. Ett steg i kampen mot straffrihet är rättegången som inleddes i tyska Koblenz under torsdagen, mot mannen som kallas Anwar R och ytterligare en man, "Eyad A", som beskrivs som medbrottsling.
– Det här är viktigt, men bara början på vägen mot rättvisa, sade advokaten Patrick Kroker till TT.
Universell jurisdiktion
De båda männen har lämnat Syrien och greps i februari 2019, i en insats av polis i Tyskland och Frankrike. De är åtalade för brott mot mänskligheten, vilket möjliggörs av principen om universell jurisdiktion som ger en utländsk stat rätt att pröva allvarliga internationella brott. Rättegången väntas pågå till åtminstone augusti.
Anwar R pekas ut som chef för en förhörsenhet inom underrättelsetjänstens gren 251, som har ett eget fängelse och uppdraget att bekämpa oppositionen. Mellan 2011 och 2012 torterades minst 4 000 människor av hans underordnade, enligt åklagare som också anklagar Anwar R för att bära ansvar för 58 dödsfall samt våldtäkter och sexuella övergrepp.
Eyad A anklagas i sin tur för att ha varit underordnad, med uppgift att gripa regimkritiker och föra dem till fängelset.
– Jag utsattes för tortyr under förhören, säger Wassim Mukdad, som kommer att vittna, till nyhetsbyrån AP.
Blir hörda
Flera syrier kommer att framträda i rätten, som målsäganden eller vittnen. Rättegången är ett resultat av en serie polisanmälningar om tortyr som har lämnats in av syrier i flera länder, bland annat i Sverige, med hjälp av en rad organisationer.
– För offren är rättegången en chans att äntligen få sina röster hörda och att uppgifter om vad som egentligen pågår i de hemliga syriska fängelserna kan komma upp till ytan, säger Kroker.
– Men det här är bara en del i ett större sammanhang, där vi bland annat hoppas att det svenska rättsväsendet också ska ta sin del av ansvaret. Och fortfarande är det mängder av människor på mycket högre positioner som begår den här typen av brott i Syrien.
För några år sedan lyfte människorättsorganisationen Human Rights Watch fram Tyskland och Sverige som länder i framkant när det gäller att ställa människor som begått krigsförbrytelser i Syrien inför rätta. 2017 dömde till exempel Södertörns tingsrätt en tidigare regeringssoldat för folkrättsbrott, sedan han poserat på bild med döda eller svårt skadade människor.
– Men rättegången i Tyskland rör mer allvarlig brottslighet. Det är första gången som någon från den syriska regeringssidan ställs inför rätta när det gäller tortyr och brott mot mänskligheten, säger Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.
Viktig signal
Rättegången kan förhoppningsvis skicka en signal om att det är viktigt att alla brott som har begåtts under konflikten utreds och lagförs – oavsett vilken grupp som ligger bakom, enligt Klamberg.
– Det har varit stort fokus på IS och andra islamistiska jihadister. Men det är viktigt att de som företräder regimen också ställs till svars, säger han.
– Vi kan nog vänta oss fler fall av det här slaget framöver. De rättegångar som sker är viktiga, men för att det ska ske i någon större skala och nå ansvariga på högre nivå så förutsätter det regimskifte i Syrien.
Sofia Eriksson/TT
Den syriska regimen har anklagats för en rad krigsbrott sedan konflikten bröt ut 2011.
2013 flydde den tidigare arméfotografen "Caesar" landet. Han tog med sig omkring 55 000 bilder som dokumenterade övergrepp och tortyr. Bilderna visar bland annat avmagrade kroppar, hundratals lik och människor som fått ögonen utslitna eller som har sår på rygg eller mage. Den så kallade Caesar-rapporten har använts av internationella organ, däribland FN, som en del i utredningen av regimens roll i "masstortyr".
2012 larmade Human Rights Watch om att tiotusentals människor hölls fångna och utsattes för tortyr i Syrien. Människorättsorganisationen dokumenterade uppgifter om 27 platser över hela landet dit regimkritiker förts sedan de deltagit i demonstrationer mot Bashar al-Assads styre. Vittnen beskriver sexuella övergrepp, tortyr och skenavrättningar. Enligt det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet har minst 60 000 människor dött av tortyr eller svåra förhållanden i regimens förvar sedan konflikten inleddes.
Källa: AFP
Enligt Europeiska centret för konstitutionella och mänskliga rättigheter (ECCHR) är Sverige ett av flera länder som kan spela en viktig roll i kampen mot straffrihet för tortyrbrott i Syrien. I februari 2019 polisanmälde nio Sverigebosatta syrier 25 högt uppsatta personer inom den syriska underrättelsetjänsten, anklagade för bland annat tortyr och sexuellt våld.
Männen och kvinnorna som gjorde polisanmälan samarbetade med organisationerna Civil Rights Defenders, ECCHR, Syrian Center for Legal Research and Studies, Syrian Center for Media and Freedom of Expression och Caesar Files Group.
Vittnesmålen ingår i en förundersökning om grova folkrättsbrott som företrädare för regimen i Syrien misstänks ha begått och som Åklagarmyndigheten inledde redan 2015.