Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Jessica Stegrud (SD(, Tomas Tobé (M) och Alice Bah Kuhnke (MP) sitter alla som ledamöter i Europaparlamentet. Bild: TT

Svenska EU-parlamentariker om krisen inom EU

Europas vibrerande maktcentrum – EU-parlamentet i Bryssel – har aldrig varit tystare. I början av mars stängdes portarna för besökare och numera hålls inga politiska möten i parlamentets halvmåneformade plenum eller i de andra salarna.
Hur är det att verka som EU-parlamentariker mitt under pågående pandemi? Och hur påverkas unionen av krisen?
Här ger åtta svenska ledamöter sin syn.
Bild: Fredrik Persson / TT

Karin Karlsbro, Liberalerna

Karin Karlsbro, Liberalerna

Arbetstillvaron har ändrats dramatiskt, säger Karin Karlsbro (L) som arbetar från hemmet i Stockholm.

– Min vardag brukar vara superintensiv och bestå av extremt många sociala kontakter – kollegor, tjänstemän, lobbyister och organisationer från hela Europa, hela världen – till att jag nu knappt träffar någon förutom min familj. Det är en enorm omställning.

Det parlamentariska arbetet fortgår, men allt sker numera online där den mesta av tiden ägnas åt hur man ska hantera det nya coronaviruset. En sådan här global kris får inte bara negativa konsekvenser på människors hälsa och ekonomi. Det skapar också en demokratisk kris, anser Karin Karlsbro.

– Det är klart att länder måste vidta olika åtgärder för att förhindra smittspridning. Men man får inte åsidosätta demokratin så det blir en demokratisk kris, vilket det redan har blivit i och med Ungern. Premiärminister Viktor Orbán har med hela pandemifrågan som ursäkt tagit chansen att göra sig själv maktfullkomlig och i princip avskaffat demokrati.

Hon lyfter fram Polen som ett annat oroande exempel där regeringspartiet Lag och Rättvisa har återupptagit förslaget om ett totalförbud av abort. Ett sätt att obemärkt införa förbudet, menar hon.

– Det gör mig mörkrädd att vi får ursäkter som vi inte mäktar ta tag i för att vi är så fokuserade på att lösa problemen här och nu. EU måste agera med kraft mot Polen och Ungern och hålla noga koll på att fler medlemsländer inte följer deras exempel både nu och efter krisen lagt sig.

Karin Karlsbro har också flera invändningar när det gäller EU-samarbetet.

– Den här kortsiktigheten och egoismen hos vissa medlemsländer skrämmer mig oerhört och visar hur skört EU-samarbetet är. Vi behöver EU allra mest när det blåser och krisar.

Bild: Fredrik Persson / TT

Evin Incir, Socialdemokraterna

Evin Incir, Socialdemokraterna

Evin Incir (S) arbetar uteslutande från hemmet i Uppsala. En utmaning är att vara effektiv när allt sker digitalt.

– En hel del saker tar längre tid att göra när man inte kan träffas fysiskt. Nu måste man slå en pling istället för att springa in på varandras rum och kunna ta en längre diskussion, säger hon.

EU-parlamentet har dragit ner på antalet debatter och omröstningar. När det kommer till debatterna kan Evin Incir och de andra ledamöterna som arbetar på distans lyssna, men inte interagera. Totalt sitter 705 folkvalda ledamöter i EU-parlamentet.

– Det får stora konsekvenser att inte kunna debattera på ett djupare sätt som debatten i parlamentet annars ger möjlighet till. Men vi försöker hitta andra sätt att utbyta idéer och tankar på, som under utskottsmöten, säger Evin Incir.

Ett annat exempel på hur covid 19-krisen får negativ konsekvens på det parlamentariska arbetat är att flera ämnen hamnar i skymundan.

– Bekämpningen av covid-19 måste såklart vara prioritet, men man måste hitta ett bättre system där vi samtidigt kan adressera andra problem. Klimatet är en fråga som inte får åsidosättas. Det är inget som kan vänta.

Bild: Fredrik Persson/TT

Tomas Tobé, Moderaterna

Tomas Tobé, Moderaterna

Pulsen och kollegorna är vad Tomas Tobé (M) saknar mest från maktens korridorer i Bryssel. Att arbeta från bostaden i Tyresö är inte lika glamoröst.

– Min man jobbar också hemifrån så vi slåss om vem som ska få det bra mötesrummet. Får man det dåliga mötesrummet får man sitta i tvättstugan och jobba, säger han och skrattar.

Som ordförande i parlamentets utskott för utveckling och bistånd arrangerar Tomas Tobé utskottsmöten. Han tycker att de digitala mötena har gått bättre än vad han förväntade sig.

– Människor upplever att de har kortare talartid nu och alla anstränger sig för att komma direkt till sin slutsats och försöka få till beslut. Det negativa är att språk kan skapa större missuppfattningar än vad det gör på fysiska möten. Men än så länge är det inget som har blivit ett jätteproblem.

Solidariteten mellan medlemsländerna har verkligen testats under coronakrisen. Tomas Tobé ser framförallt ett problem som kan få konsekvenser på det framtida EU-samarbetet.

– Jag känner stor oro över Italien. De upplevde inledningsvis att EU inte fanns där och där finns redan en grundbult att landet ska lämna EU. Det som är positivt är att EU gör vad man kan för att hjälpa Italien och även Spanien, som att doktorer och sjuksköterskor åker dit. Jag hoppas det kan stoppa de EU-skeptiska krafterna.

Bild: Fredrik Persson/TT

Malin Björk, Vänsterpartiet

Malin Björk, Vänsterpartiet

Malin Björk (V) är en av få svenska parlamentariker som bor permanent i Bryssel. Vissa kollegor går till sitt kontor i Europaparlamentet, men hon väljer hemmet där också sambon och barnen är i karantän.

I vanliga fall när Malin Björk och de andra ledamöterna samlas i EU-parlamentet i Bryssel eller Strasbourg för att rösta görs det genom handuppräckning eller ett elektroniskt omröstningssystem. Varje parlamentariker måste identifiera sig genom ett elektroniskt kort.

I dessa coronatider ser röstningen helt annorlunda ut.

– Vi får ett word-dokument skickat till oss. Det måste skrivas ut, sen skriver vi dit vårt namn, scannar eller fotar av det och mejlar in dokumentet. Det känns som digital stenålder! säger Malin Björk.

EU-parlamentets teknik håller inte måttet, anser hon och hon hoppas att det blir bättring framöver. För tillfället förs nästan inga debatter i parlamentet och en konsekvens hon ser är att EU-parlamentarikernas inflytande vingklipps medan EU-kommissionen får större makt.

Det finns också positiva saker med nuvarande situation, enligt Björk. När hon nyligen deltog i ett webbsänt seminarium om situationen i Ungern kunde fler personer delta och komma till tals.

– Vi inser också att mycket kan göras digitalt. Vi behöver inte flyga.

Klimatet hör dock till ämnen som har drabbats när allt fokus läggs på pandemin. En annan sak hon lyfter fram är situationen för flyktingar på den grekiska ön Lesbos.

– Runt 20 000 människor befinner sig i ett läger på Lesbos i Grekland som är byggt för totalt 3000. Det finns ingen möjlighet för hygien eller social distansering. Det är en humanitär katastrof och man måste börja evakuera människor, inte bara till andra delar av Grekland utan till andra medlemsländer. Det kan inte vänta.

Bild: Fredrik Persson / TT

David Lega, Kristdemokraterna

David Lega, Kristdemokraterna

Sedan ungefär en månad arbetar David Lega (KD) från hemmet i Göteborg.

– Det är inte optimalt, men det är det inte för någon just nu och det gäller att göra det bästa av situationen. Att arbeta hemifrån är ett mycket litet bekymmer jämfört med de som på olika sätt drabbats av pandemin, säger han.

Utmaningen med att ha möten digitalt, som via tjänsterna Zoom eller Signal, är att man inte kan se alla deltagare, enligt David Lega.

– Man kan bara se den som talar, ordföranden och sig själv. Men du kan inte insupa reaktionerna från de andra deltagarna och det gör mötena svårare.

Men det är något han är säker på att politikerna vänjer sig vid efter hand och han tror att parlamentet ibland kommer att mötas digitalt även efter att coronakrisen är över.

– Vissa formalitetsärenden där i princip alla är överens kan man köra online. När det kommer till känsliga frågor och där man är oenig kan man behöva ta in hur de andra i rummet reagerar och ta ett snack under en kaffepaus.

I princip allt parlamentsarbete ägnas åt coronapandemin. Det är förståeligt, anser David Lega, men han tycker det är olyckligt att andra viktiga ämnen försvinner från dagordningen.

– Jag drev igenom att vi skulle ha en resolution där man fördömer Kinas agerande gällande Gui Minhai, men allt sådant har satts på paus. Det är väldigt olyckligt att EU:s handlingskraft där har pausats, inte minst för Minhais personliga situation men också att unionen tillåter Kina fortsätta agera som man gör.

Han hade också önskat bättre samarbete mellan medlemsländerna inledningsvis, men är nu positiv över hur det fungerar.

– EU startades i spillrorna av en kris och det är oerhört viktigt att vi nu kan samarbeta i en annan världskris. Att minska risken för kris och hjälpa varandra i kriser är EU:s existensberättigande.

Bild: Fredrik Persson/TT

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet

Mötena avbyter varandra och det blir få pauser för Alice Bah Kuhnke (MP) där hon arbetar från lägenheten i Bryssel.

– När mina medarbetare bokar in möten vet de om att jag inte behöver förflytta mig från ena till andra änden av parlamentet utan jag sitter framför datorn. Idag har jag suttit här i väldigt många timmar. Jag har ett skrivbord framför mig som är fyllt av en halväten pastatallrik, en yoghurtburk, kaffe, tre vattenglas och en tekopp. Jag skickar sms till barnen som får komma upp med saker till mig under tiden som jag sitter i möten, säger hon och skrattar.

En stor utmaning med att allt sköts digitalt är transparensen inför väljarna, enligt Alice Bah Kuhnke.

– Väljarna måste få insyn i varje steg som vi folkvalda tar annars finns det en risk för att den här perioden leder till att vi ökar avståndet mellan oss och de som har röstat på oss. Det får inte ske.

Hon ser stora problem med hur EU-samarbetet fungerat under pandemin.

– Vi har de senaste veckorna sett tydliga tecken på hur EU brister i solidaritet. Det gör ont för många med mig som tror på att samarbete är vad vi behöver mer och inte mindre av. När jag pratar med italienska kollegor är det tydligt att de är djupt besvikna på att deras rop på hjälp väckte svagt gehör till en början. Vi måste göra allt vi kan för att reparera den skadan.

Bild: Fredrik Persson/TT

Fredrick Federley, Centerpartiet

Fredrick Federley, Centerpartiet

Det är med andan i halsen som Fredrick Federley (C) svarar i telefonen när GP ringer. Han håller på att lägga om en matta i hallen i bostaden i Björbo, Dalarna.

– Jag har svårt för att sitta still och gör saker hela tiden, säger EU-parlamentarikern som är van vid det höga arbetstempot i Bryssel och att ständigt vara på resande fot.

– Jag har nu sovit i samma säng i en månad. Det har nog inte hänt sedan 1996!

Coronakrisen skapar oro och frustration bland människor och även såklart politiker. Det märker Fredrick Federley av under debatter.

– Det är lättare att folk tänder till nu och att det blir hetlevrade diskussioner. En del diskussioner lyckas vi hantera riktigt bra, men en del andra är svåra. Man inser hur mycket i språket som sitter i ansikte, tonläge och hur du rör dig. Det försvinner nyanser i samtalen som ibland leder till onödiga missförstånd.

Federley är likt de flesta andra svenska ledamöter kritisk till hur medlemsländerna agerande initialt i coronakrisen genom att stänga gränser och stoppa medicinska produkter.

– Nu kämpar man åt rätt håll åtminstone och man pratar om solidaritet. Men jag hade önskat att den initiala reaktionen inte hade varit att stänga alla andra ute utan att man hade tänkt lite mer solidariskt från början. Solidaritet handlar inte bara om EU:s strukturerade fonder utan att man står upp för varandra när det verkligen behövs.

Bild: Fredrik Persson/TT

Jessica Stegrud, Sverigedemokraterna

Jessica Stegrud, Sverigedemokraterna

Det kan vara lätt att tappa tidsuppfattningen när arbetstillvaron är upp- och nedvänd. Men Jessica Stegrud (SD) ser till att alltid gå upp tidigt. Hon tränar och gör sig i ordning innan en lång arbetsdag kör igång med telefonmöten, mejlande och läsa rapporter från bostaden i skånska Höllviken.

– Det blir tråkigt i längden och jag saknar mina medarbetare och kollegor, säger hon.

Samma dag som GP pratar med Stegrud har EU-parlamentet votering och hon tycker det är tydligt att parlamentet inte uppsatt för att skötas på distans.

– Det är högst ineffektivt och ska detta fortsätta så måste digitala rutiner utvecklas.

Hon vänder sig emot hur EU-samarbetet har fungerat under krisen och anser att unionen har agerat för långsamt.

– Det visar problematiken med EU, att det är 27 olika länder med olika förutsättningar, ekonomier och kulturer. I kristider blottas de svaga sidorna. Man märker av att det är en stor splittring inom EU.

Jessica Stegrud anser att medlemsländerna bör stötta varandra med riktade insatser, som sjukvårdsutrustning. Däremot motsätter hon sig större ekonomiskt stöd – utöver det som redan finns inom ramen för budgeten – till länder som exempelvis Italien och Spanien.

– Att låta skötsamma länder betala för ökad skuldsättning i mindre skötsamma länders ekonomier kommer i slutänden att leda till att antingen något land lämnar samarbetet eller att eurosamarbetet upphör.

LÄS MER: Coronapandemin ett hot mot EU-samarbetet

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.