Dennis Gyllensporre är befälhavare för Minusma, FN:s militära insats i det av krig, terror, politisk oro, fattigdom, klimatförändringar och pandemin drabbade landet i Afrika. För att förbättra säkerhetsläget ska FN-förbanden tillämpa en ny offensiv taktik med mobila stridsgrupper. Ett snabbare agerande ska skydda civila och vara avskräckande mot terrorister och etniska och kriminella våldsverkare.
– Vi har omprövat vårt sätt att agera, säger Dennis Gyllensporre på telefon från Mali. Hotet mot Minusma och andra internationella aktörer fortsätter i negativ riktning. Därtill har vi fått nya uppgifter av FN:s säkerhetsråd och ska göra mer. Vi försöker uppträda mer flexibelt och med ökad rörlighet för att snabbt sätta in trupper där kriser uppstår.
Genom ett mindre förutsägbart uppträdande minskar också riskerna för FN:s personal. Säkerhetsoperationer är, enligt analyserna, mindre känsliga för attacker än camper och konvojer.
– Vi förändrar sammansättningen av förband och plockar bort mindre rörliga delar. Det blir inte fler förband men de blir mer kvalificerade och vi får fler helikoptrar och luftburna spaningsfarkoster, säger Dennis Gyllensporre.
Nya mandatet trädde i kraft i somras
Det nya FN-mandatet har förberetts länge och trädde i kraft den 1 juli. Men det kommer att ta ungefär ett år till innan man är fullt utrustade och kan verka optimalt.
– Covid-19 har försenat införandet. Hittills har vi genomfört två uppdrag och jag är just nu när vi talas vid på väg ut för att följa en tredje operation. Det är för tidigt att dra slutsatser, men det operativt rörliga konceptet kommer att ge effekt, säger Dennis Gyllensporre.
Säkerhetssituationen går åt fel håll, bedömer han.
–Det är en negativt trend när det gäller terroristverksamhet. Vi ser ett ökat inslag av terroristaktiviteter. Det finns en säsongsvariation, men nu ökar det. Det nya under de senaste sex månaderna är att vi har stridigheter mellan olika terroristgrupperingar som är kopplade till IS och al-Qaida.
Konfrontationerna är koncentrerade till östra Mali, där den svenska FN-kontingenten har sin bas i Gao. Attacker mot civila förekommer i första hand i de centrala delarna av landet.
Den 18 augusti skedde en statskupp. Nu styrs landet av en civilmilitär interimsadministration.
– Vårt uppdrag är även i fortsättningen att stödja de nationella säkerhetsstyrkorna. Under hela den politiska krisen har de maliska styrkorna fortsatt sina operationer, så på marken har vi inte märkt detta speciellt mycket, säger Dennis Gyllensporre.
Akut läge
Det humanitära läget är akut för många av maliborna.
– Det är svårt. Det är slutet på regnsäsongen och i många områden har det varit översvämningar. Malariafallen ökar kraftigt och på flera håll dör fler i malaria än i covid-19. Det är brist på mat och pandemin har bidragit till detta. Vi ser också ett ökat antal internflyktingar. Framför allt tre saker är viktiga för befolkningen oavsett var i landet man kommer på besök: säkerhet, mat och sjukvård. Det är de mest basala behoven alla efterfrågar, säger Dennis Gyllensporre.
Till årsskiftet väntas ett svensk specialförband ansluta till en franskledd antiterroriststyrka i Mali, med namnet Task Force Takuba.
– Vi har olika roller och mandat, men vi har regelbundna möten. Jag är mycket nöjd med hur samarbetet fungerar med den franska styrkan, säger Dennis Gyllensporre.
Läs mer: Svensk specialstyrka sätt in mot terrorister
Läs mer: Osäkerhet och oro efter militärkupp i plågat Mali
