Under veckan har transportplan landat med delar till det nya systemet. De första robotarna kom i april. Den första eldenheten är på plats senare i år. Det ska ha, heter det, initial operativ förmåga. De närmaste två åren tas det nya luftvärnsvapnet i bruk. Därmed ökar svensk försvarsförmåga vid anfall med olika typer av robotar och stridsflyg.
En av de största svenska vapenaffärerna
Affären med de två stora vapentillverkarna Lockheed Martin och Raytheon i USA är värd minst 10 miljarder svenska kronor i en första fas.
– Jag är väldigt glad över leveranserna. Det fungerar enligt tidsplanen och vi utbildar personal i USA. Det ska också ses i ett vidare perspektiv där vi kommer att få nytt robotluftvärn på Visbykorvetterna och en flygburen robot för bekämpning på långa avstånd. Vi kommer att ersätta det nuvarande stridslednings- och luftbevakningsflyget och bibehåller de sex stridsflygdivisionerna. Vi återetablerar F16 som flygflottilj. Det är en omfattande satsning på luftförsvaret, säger Peter Hultqvist till GP.
Sverige har idag ett luftvärn som punktvis kan försvara basområden och mindre landområden. Nu kommer skyddet att sträckas ut till regioner.
– Vi får kapacitet att från svensk kust möta robot- och flygangrepp på långa avstånd. Vi kommer att möta ballistiska robotar med lång räckvidd. Det innebär en radikal uppgradering av svenskt luftförsvar. Det är måste en eventuell angripare och antagonist förhålla sig till, säger Peter Hultqvist.
”Strategiskt avgörande”
Beslutet av anskaffa Patriot är oerhört viktigt, enligt försvarsministern:
– Det var ett strategiskt avgörande i regeringen. Jag vill påminna om att det var väldigt många politiska krafter, lobbyister, byråer och intressen som verkade samfällt för att vi skulle skjuta upp beslutet. För min del var jag övertygad om att vi skulle ha hamnat i en oöverskådlig situation som inte gynnat Sverige.
När Visbykorvetterna får robotluftvärn kan ett antal rörliga enheter operera längs hela den svenska kusten i samarbete med Patriot-systemen, enligt Peter Hultqvist:
– Vi får en ännu större kraft att verka, säger han. Lägger vi till Gripen-systemet, och att vi ska få en ny version av detta, får vi ett mycket effektivare luftförsvar där stridsflyget kan användas mer flexibelt än idag.
Ökad förmåga att hålla ut och överleva
Flygvapnet kommer att ha två versioner av Gripen totalt 100 flygplan.
– Vi ger en väldigt viktig säkerhetspolitisk signal om att vi ser utmaningen i luftrummet och investerar i en lång rad system för att bättre kunna försvara av Sverige.
Med nytt luftvärn, större operativ räckvidd, censorer för att få bättre förvarning och spridning av resurser bredare ökar försvarets möjlighet att hålla ut och överleva.
– Tröskeleffekten höjs och möjligheten att bekämpa en fiende på djupet. Vi får också en ökad kapacitet att samverka med andra länder, säger Peter Hultqvist.
Sverige har ett omfattande samarbete genom FN, EU, Nato och med Storbritannien. Särskilt nära är banden till Baltikum, de nordiska länderna och framför allt Finland. Kommer detta att öka ytterligare tror du?
– Ja, det är helt nödvändigt och det är inriktningen. Vi har ett försvarsbeslut som innebär att vi ska koordinera planeringen med Norge, Danmark, Storbritannien, Nato och USA. Med Finland har vi en operativ planering, stor övningsverksamhet och väldigt mycket kontakter. Det kommer att fördjupas oavsett om Finland skulle välja att köpa Gripen, men då skulle vi få en oerhört stark gemensam plattform.
EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik syftar bland annat till att bevara fred och att stärka den internationella säkerheten. Men med det kommer även solidaritet och förpliktelser. Du ser inte detta som ett dilemma? Att alliansfriheten i praktiken är överspelad?
– Vi ser det inte på det sättet. Vi har varit väldigt tydliga med att Sverige inte ska ingå i någon militär allians. Vi har inte för avsikt att söka den typen av medlemskap. Vi ser de olika förändringarna i vår omvärld och den ökade spänningen. Men vi vill inte bidra till att öka spänningen och därför ändrar vi inte på vår säkerhetspolitiska doktrin. Jag tror att det klokaste är att uppgradera vår militära förmåga och fördjupa samarbetena. Det är en balanserad linje utifrån vår geografi, historia och dagens realiteter.
Peter Hultqvist vill bygga bilaterala och multilaterala relationer för att skapa handlingsfrihet och möjligheter i en eventuell krissituation.
– Inget land i vårt närområde kommer att kunna stå utanför en kris, det kommer att beröra alla. För oss är det viktigt att bygga interoperabilitet och förbereda oss på att kunna agera om det är nödvändigt. Vi gör ingen hemlighet av våra samarbeten. Från min första dag som försvarsminister har jag varit öppen och tydlig i dessa frågor. Det är tvekan om vad vi gör och varför.
Ryssland, Belarus, Ukraina, Baltikum, militarisering av Arktis. Sverige genomför den största upprustningen av försvaret sedan 50-talet, omgivet av oro och hot i vad som liknas vid ett nytt kallt krig. Hur är säkerhetsläget idag?
– Det har försämrats. Vid den senaste händelsen med det nedtvingade passagerarplanet i Belarus respekterades tydligen inga internationella regelverk. Det var ett piratdåd från belarusisk sida och som Ryssland gick ut och stödde. Det finns en laglöshet i det internationella umgänget. Det är definitivt oacceptabelt och visar på en osäkerhet om vad som kan hända i framtiden. Vi försöker hela tiden ha ordentligt underrättelsematerial om vad som händer i våra nära omvärld för att kunna dra riktiga slutsatser om vad sker.
Peter Hultqvist lyfter fram den ryska så kallade beredskapsövningen riktad mot Krim och östra Ukrainas gräns med stora sammandragningar av trupp.
– Jag betraktar det som mycket mer än en övning. Det handlade om att på djupet stressa det ukrainska samhället och det internationella samfundet. Det visar på ett ryskt maktbeteende. Nu har man dragit tillbaka en del av styrkorna men lämnat kvar materiel. De kan komma tillbaka och om det gagnar deras syfte. Övningar har blivit maktdemonstrationer och en ökad rysk aktivitet och närvaro i Nordatlanten, i Nordsjön, längs norska kusten, i Arktis.
Satsar även mot växande cyberhot
Till hotbilden hör giftattackerna mot ryska dissidenter och ett aggressivt beteende mot andra länder i form av cyberattacker och påverkansoperationer:
– Vi bygger upp cyberkapacitet och har även cybervärnpliktiga, säger Peter Hultqvist. Vi försöker tillsammans med andra myndigheter och näringslivet bygga upp vår förmåga att möta cyberangrepp. Vi har också beslut i riksdagen om att vi kan bygga aktiv förmåga att möta angrepp. Det sker en kontinuerlig översyn av olika regelverk och regelsystem.
