Khalifa Haftars offensiv har överraskat FN. De östlibyska styrkornas framryckning utgör en farlig upptrappning i maktkampen som pågått sedan diktatorn Muammar Gaddafi störtades 2011.
Haftars milis Libyens nationella armé (LNA) – som utmanar den FN-stödda regeringen i Tripoli – intog på fredagen byn Suq al-Khamis cirka fyra mil söder om huvudstaden. Då befann sig LNA-styrkor väster om Tripoli bara omkring tre mil från staden.
Senare under kvällen avancerade LNA ytterligare och erövrade den tidigare internationella flygplatsen samt orterna Tarhouna, Qaser bin Ghasir och al-Aziziya utanför Tripoli, enligt Ahmad Mismari, talesperson för LNA.
Kort därefter återtogs den av regeringsstyrkor, meddelade inrikesminister Fathi Ali Bashagha i libysk TV. Han tillade att sammandrabbningar pågår i området kring flygplatsen.
Såg lösning
Så sent som i förra veckan uppgav FN:s generalsekreterare António Guterres att han såg tecken på att motsättningarna i en nyckelfråga, mellan Khalifa Haftar och premiärminister Fayaz al-Sarraj, såg ut att kunna lösas. Haftar stöder en rivaliserande administration i landets östra delar.
Guterres flög till Benghazi på fredagen där han mötte Haftar. Detta sedan han besökt Tobruk, även det i östra Libyen, för att träffa medlemmar av representanthuset – däribland Aguila Salah, ordförande i det östlibyska parlamentet, som tillhör Haftars allierade.
Det är oklart vad mötena ledde till, men troligen inte mycket. Salah har tidigare välkomnat offensiven mot huvudstaden.
På fredagen meddelade Guterres att han nu lämnar landet med ett tungt hjärta: "Jag hoppas fortfarande att det är möjligt att undvika en blodig sammandrabbning i och omkring Tripoli", skrev FN-chefen på Twitter.
Tyskland har sammankallat ett krismöte i FN:s säkerhetsråd med anledning av den militära upptrappningen.
Återtog kontroll
I onsdags rörde sig Haftars styrkor västerut och tog kontroll över staden Gharyan inte långt från Tripoli. Haftar gav order om att de skulle fortsätta.
I torsdags hade de nått en säkerhetsbarriär bara 27 kilometer från den libyska huvudstaden när milismän från kuststaden Zawiya återtog kontrollen. Enligt Mohammed Alhudari, befälhavare för insatsen, togs 145 fångar och ett 60-tal fordon konfiskerades.
Milisen är en av flera som vuxit fram sedan Gaddafis fall och som i varierande grad samarbetar med den FN-stödda regeringen i huvudstaden respektive den rivaliserande administrationen som stöds av Haftars styrkor.
Fakta: Kaoset i Libyen
Libyen har varit splittrat i olika delar som styrts av olika politiska fraktioner sedan ett inbördeskrig bröt ut 2011, då diktatorn Muammar Gaddafi och hans regim störtades av rebelloppositionen med flygunderstöd av försvarsalliansen Nato.
I Tripoli, huvudstaden som ligger i den västra änden av landets Medelhavskust, sitter en internationellt erkänd enhetsregering. I Tobruk, en kuststad i öst, sitter en annan regering som stödjs av generalen och krigsherren Khalifa Haftar.
Västmakter anser att Tripoliregeringen är det bästa alternativet för att stävja ett rådande kaos med extremistiska och islamistiska grupperingar. Tobrukregeringen får å sin sida stöd för sin sak av Egypten och flera arabländer, som anser att dess hårdhandskar är det bästa alternativet.
Sommaren 2017 enades sidorna i princip om vapenvila. I maj i fjol kom de överens om att hålla president- och parlamentsval, men några sådana har ännu inte hållits.
Parallellt med det instabila läget i landet har Libyen också blivit en knutpunkt för smuggling av migranter och flyktingar till Europa, inte minst från afrikanska länder söder om Sahara.
Källa: Landguiden/UI med flera