Straff mot ICC-personal "måste fördömas"

I många år har Internationella brottsmålsdomstolen kritiserats för att ha haft ett allt för ensidigt fokus på Afrika. Men nu har chefsåklagaren Fatou Bensouda vänt blicken mot Israel och USA, och hotet om krigsbrottsutredningar har fått ländernas ledare att se rött.

USA:s president Donald Trump har godkänt möjliga straffåtgärder mot ICC-anställda och andra som samarbetar med domstolen kring utredningen av huruvida amerikanska styrkor har begått krigsförbrytelser i Afghanistan. Utrikesdepartementet har nu rätt att frysa dessa personers tillgångar i USA. Och redan förra året återkallades Bensoudas inresevisum och det förekom hot om att dra in ännu fler för ICC-anställda.

– Sanktioner förekommer internationellt av goda och mindre goda skäl. Men att rikta sanktioner mot individer som har positioner i den internationella rättsordningens tjänst är en ny dimension. Det är helt otillständigt och måste fördömas, säger Ove Bring, professor emeritus i folkrätt.

Försvarar Israel

USA:s kritik gäller inte enbart utredningen av USA:s soldater i Afghanistan. Utrikesminister Mike Pompeo har även ryckt ut till Israels försvar och hotat med konsekvenser om ICC går vidare med en utredning av israelers och palestiniers krigsbrott på Västbanken och i Gaza. Bensoudas utgångspunkt är att Palestina är en stat och att ICC därför kan utreda eventuella brott som har begåtts där. Ståndpunkten ska dock prövas internt innan nästa steg kan tas.

Men bara hotet om en utredning har fått Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att uttala sig om möjliga sanktioner. Och Pompeo anklagar domstolen för att vara "ett politiskt organ och inte en rättslig instans". Han menar att utredningen är olaglig eftersom "palestinierna inte kvalificerar sig som en egen stat", en inställning som får stöd av vissa ICC-medlemmar. Andra har uttalat stöd för palestiniernas sak.

– Det är en strid om legitimiteten. Den har pågått länge och det här är bara den senaste versionen. För Netanyahu är det viktigt inrikespolitiskt att visa sig stark men det finns också en rädsla för att det ska bli en rullande juridisk snöboll med utredningar i andra instanser, säger Anders Persson, Mellanösternkännare vid Linnéuniversitetet.

"Rykte och trovärdighet"

Frågan är varför det är så känsligt för de här länderna att ställas inför rättvisan?

ICC inledde sin verksamhet under Romstadgan 2002 och 123 länder har anslutit sig. Israel och USA är inte med. Trumpstyret har varit särskilt kritiskt till domstolen – även om också tidigare regeringar, i synnerhet republikanska – har haft en annan inställning till internationell rätt än många andra länder i världen.

– Både USA och Israel vill låtsas som att de är oskyldiga när det gäller internationella brott. Det har att göra med rykte och trovärdighet. Efter kalla kriget fanns en samling runt folkrätten som har upphört på ett tragiskt sätt, säger Bring.

– Den amerikanska politiken är inriktad på den egna suveräniteten och vill inte erkänna en internationell maktordning.

Varnar för straffrihet

Människorättsorganisationen Civil Rights Defenders uppmanar Sverige att höja rösten för att visa sitt stöd för ICC. Hot och repressalier riktade mot domstolen och de anställda riskerar att underminera dess arbete, enligt chefsjurist John Stauffer. USA:s sanktionsbeslut är ännu en attack mot grundläggande rättsstatsprinciper och internationell rättvisa, säger han.

– Om inte ICC kan fungera på ett bra sätt kan det i slutändan leda till att straffriheten lever vidare och att de som begår allvarliga människorättsbrott inte ställs till svars. I och med det får inte heller offren någon upprättelse.

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) kallar USA:s agerande allvarligt och djupt bekymmersamt. "Inom EU är vi glasklara i vårt stöd för ICC och dess oberoende" skriver hon i en kommentar.

Sofia Eriksson/TT