Nästan 90 procent av personerna i undersökningen svarade ja på frågan om de kan tänka sig en sänkt levnadsstandard, samtidigt som 85 procent tycker att FN behöver förändras för att bli bättre på att hantera globala utmaningar. Nästan lika många svarade att de betraktar klimatförändringar som något som riskerar att leda till en världsomfattande katastrof.
Drygt 8000 personer tillfrågades i åtta länder: USA, Kina, Indien, Storbritannien, Australien, Brasilien, Sydafrika och Tyskland. Undersökningen publiceras inför det stundande G7-mötet i Italien. Därefter väntas USA:s president Donald Trump besluta sig för om USA ska dra sig ur det globala klimatavtalet som slöts i Paris 2015.
Frågan är om presidenten har stöd bland befolkningen för att bryta avtalet. Bland amerikanerna i undersökningen svarade 84 procent att de är beredda att förändra sin levnadsstandard om det kan hindra framtida klimatkatastrofer, till exempel en havsvattenhöjning till följd av smältande istäcken i Arktis och Grönland.
Fakta: Parisavtalet
Det globala klimatavtalet förhandlades fram i december 2015 när Frankrike stod värd för det återkommande globala klimattoppmötet. Det slår bland annat fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid, och att de globala utsläppen snarast möjligt ska nå sin högsta nivå för att sedan minska.
Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020 och globala översyner av det internationella klimatarbetet ska göras vart femte år med start 2018.
Dessutom ska världens utvecklade länder bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer från år 2020.
Sedan tillräckligt många länder ratificerat avtalet, däribland USA, trädde det i kraft den 4 november 2016.