Spanien panikbygger coronasjukhus – för sent?

Armeringsjärn skjuter upp ur marken, lyftkranar och grävmaskiner slamrar, svetten lackar. På en byggarbetsplats intill Madrids flygplats Barajas pågår febril aktivitet sedan juli.

Redan i november ska det 45 000 kvadratmeter stora Isabel Zendal-sjukhuset stå klart, med plats för över tusen patienter vid ett hälsonödläge – likt det som råder i Spanien nu.

– För två månader sedan fanns ingenting här, säger Alejo Mirando, chef för hälsoinfrastruktur i Madridregionen, till nyhetsbyrån AFP.

Tusentals nya fall

Spanien var ett av de hårdast drabbade länderna i våras. Landets dystra facit kan bland annat förklaras med en åldrande befolkning där flera generationer ofta bor tillsammans, men även med brister i sjukvården och äldrevården, enligt en studie från institutet Real Instituto Elcano.

En hård nedstängning bidrog till att stoppa smittspridningen, men sedan restriktionerna lyftes i slutet av juni har läget åter förvärrats. De senaste veckorna har tusentals nya fall rapporterats dagligen, och många talar nu om att den så kallade andra vågen har nått landet.

Värst är situationen i Madrid, där många yngre har insjuknat efter en sommar på trånga barer och uteserveringar. Det faktum att smittan framför allt spridits bland unga vuxna har fört med sig att inte lika många behövt läggas in på sjukhus som i våras, men vården förbereder sig på att läget snart kan vara ett helt annat.

Den snabba spridningstakten påminner om hur det såg ut i början av pandemin, varnar Silvia Duran, talesperson för läkarfacket Amyts.

Kris för Sánchez

Covid-19-patienter tar nu upp 16 procent av alla sjukhussängar i Madrid, jämfört med bara sex procent i landet som helhet, enligt AFP. Det nya pandemisjukhuset kommer alltså att komma väl till pass – men frågan är om det räcker.

Coronakrisen har också blivit en kris för premiärminister Pedro Sánchez och hans vänsterkoalition, som får hård kritik från politiker för att ha lämpat över ansvaret på regionerna i stället för att själv ta ledningen. Ett exempel är den nationella folkhälsomyndighet som Sánchez lovat att inrätta, ett löfte som ännu inte uppfyllts.

Pandemin ställer den spanska styrningsmodellen med autonoma regioner på sin spets, enligt Spanienkännaren Jakob Lewander vid Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps).

– Det är tydligt att det inte riktigt har blivit den borgfred om hur pandemin ska tacklas som vi har sett i andra länder. Det är en explosiv fråga på den politiska dagordningen, medan det i Sverige snarare har varit en myndighetsfråga, säger han.

Vill stämma regionen

Även i Madrid, som styrs av konservativa Partido Popular, har politikerna fått sin släng av sleven. En grupp läkare förbereder en stämningsansökan mot regionregeringen, och flera hundra andra läkare har skrivit ett öppet brev där de kräver att styret nu "agerar för att undvika en ny kollaps" i sjukvården, enligt AFP.

Bland annat kräver man att mer vård ges på distans, till exempel med digitala hjälpmedel. På så vis kan en situation likt den i april – då var femte covid-19-smittad i Spanien var vårdanställd – undvikas.

– Det är vi som kommer att bli sjuka, säger Silvia Duran från Amyts.

Pontus Ahlkvist/TT