Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

Spänt i Nordirland efter ny våldsvåg

Efter flera dygn med attacker mot polis och bilbränder ökar oron för fortsatt våld i Nordirland. Över tjugo år efter fredsuppgörelsen finns starka spänningarna kvar som en aldrig helt desarmerad bomb.

Polis pekar ut kriminella gäng för oroligheterna. Men de misstänks vara ”orkestrerade” av krafter som får näring av förhållandena under pandemin och efterspelet till brexit. De verkar ofta enligt de politiska och religiösa skiljelinjer som fortfarande i hög grad delar och präglar vardagen i det nordirländska samhället.

Efter bränder och våldsamma angrepp mot polis under fyra dygn vädjade både polisledningen och politiker om eftertanke och lugn. Men på måndagen sattes ännu en bil i brand i Waterside-området i Derry/Londonderry. Även i Carrickfergus, nära Belfast, var det återigen mycket oroligt.

På måndag kväll mötte en grupp på cirka 30 ungdomar poliser med bensinbomber och stenar kring North Road i Londonderry. Kvällen innan skadades fem poliser efter att ha blivit attackerade på samma sätt i Belfast. Totalt har över 40 poliser skadats i incidenter i Derry och Belfast under påskhelgen.

LÄS MER: Lojalister backar från Nordirlands fredsavtal

Attackerna "tydligt orkestrerade"

Enligt polischefen Davy Beck var attackerna "tydligt orkestrerade". Han trodde på måndagen att det fanns en liten grupp missnöjda kriminella element som är inblandade i att påverka ungdomar.

På måndagskvällen marscherade en maskerad grupp lojalister genom gatorna i staden Portadown, spelade trummor och flöjt och viftade med flaggor. En företrädare för nationalistpartiet Sinn Féin fördömde marschen och sa att den var avsedd att skrämma lokalsamhället.

En liknande marsch ägde rum i samhället Markethill på måndagen. Barn så unga som 12 år har varit aktiva i några av de incidenter som har ägt rum under helgen, enligt polisen.

Grupper som beskrivs som lojalister värnar om förhållandet till Storbritannien och unionen. De är i huvudsak protestanter. På andra sidan av en historisk konflikt står nationalister som vill bryta banden med London och strävar efter ett samgående med republiken Irland. De är företrädesvis katoliker.

Motsättningarna kvar efter över 20 år

Dessa uppfattningar i tro stod mot varandra i det flera decennier långa och blodiga inbördeskriget. Det slutade med fredsavtalet på Långfredagen 1998, men motsättningarna består. Oron finns latent och väcks lätt till liv. När GP inför brexit var på plats skilde några hundra meter gata det av protestanter dominerade Shankill Road i västra Belfast och katolikernas Falls Road. Ett ödsligt område med arbetarklassbostäder i tegel, och en tung grind som stängdes varje kväll av säkerhetsskäl utgjorde gränsen mellan två världar som ännu har svårt att mötas.

I lojalistkretsar har irritationen ökat efter uppgörelsen med EU om villkoren för handel efter brexit. I praktiken har en gräns skapats i Irländska sjön, för att undvika en förhatlig och fruktad landgräns till Irland. Men det är ett hinder mellan Nordirland och övriga Storbritannien. Det påverkar varutransporterna negativt och är ett symboliskt laddat ämne.

Ilskan ökade ytterligare förra veckan efter ett beslut att inte åtala 24 Sinn Féin-politiker för att ha deltagit i en republikansk begravning i brott mot restriktionerna för folksamlingar under pandemin. Det har fått ledande politiker i det demokratiska unionistapartiet DUP, Sinn Féins ideologiska huvudmotståndare och motpol i det av maktdelning balanserade parlamentet, att kräva polischefen Simon Byrnes avgång.

Det nordirländska allianspartiet väntas lägga fram ett förslag om att det regionala parlamentet Stormont ska fördöma den senaste tidens våld. Det skulle kräva 30 underskrifter för att församlingen ska återkallas. I ett uttalande på tisdagen sa allianspartiets ledare Naomi Long, enligt Belfast Telegraph, att det är nödvändigt efter veckor med växande spänningar kring ett antal frågor.

– Vi står inför en extremt allvarlig situation. Veckor av spänningar från ett antal frågor, uppmuntrade av ett antal människor som verkligen borde veta bättre, har fört oss till denna punkt, säger Naomi Long till tidningen.

LÄS MER: Ingen eftergift från EU efter gränsfadäs

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.