Greklands premiärminister Alexis Tsipras glansdagar är över och han ser ut att förlora regeringsmakten i det tidigarelagda valet under söndagen den 7 juli.
Tsipras kom till makten med sitt vänsterparti Syriza 2015 efter en storseger där de knep åt sig cirka 35 procent av rösterna. För första gången sedan militärjuntan störtades styrdes nu landet av ett parti som inte tillhörde de två traditionella partierna, socialdemokratiska Pasok eller konservativa Ny demokrati.
Rena händer
Inför valet hade Tsipras och hans parti poängterat att de aldrig hade varit i maktposition och därför hade rena händer. De lovade att de skulle förhandla på ett annat sätt med EU om de strikta villkoren för det ekonomiska stödpaket landet hade fått. De skulle också göra slut på åtstramningspolitiken.
– Det var rätt många som trodde på det. Men de har blivit besvikna. Partiet lovade helt enkelt för mycket och det är uppenbart att det inte fanns något utrymme i Grekland att utföra det som de hade i sitt program, säger Apostolis Papakostas, sociologiprofessor vid Södertörns högskola.
Oppositionspartierna har utnyttjat Syrizas motvind. Den som har lyckats bäst är Ny demokratis ledare Kyriakos Mitsotakis. Apostolis Papakostas beskriver honom som en ”försiktig högermodernist”.
– Mitsotakis har kommit in som en outsider. Han är ganska lågmäld. Han vill genomföra reformer, företagandet ska stimuleras, ekonomin ska förbättras och det ska bli mer ordning och reda – men allt ska se på ett mer försiktigt sätt.
Den konservativa oppositionsledaren pratar också om att normalisera politiken och vardagen för grekerna. Detta har gått hem hos väljarna. Ny demokrati vann över regeringspartiet i både EU-valet och de grekiska lokalvalen i slutet av maj.
Namntvisten om Makedonien
Valframgångarna kopplas också ihop med namntvisten med grannlandet i norr. Alexis Tsipras har kommit överens med grannlandet om normaliserade relationer och ett namnbyte från Makedonien till Nordmakedonien. Frågan har splittrat det grekiska folket, lett till stora demonstrationer och även spräckt Tsipras regeringskoalition.
Inför det kommande parlamentsvalet är frågan däremot inte närvarande, enligt Apostolis Papakostas.
– Jag tror att tvisten är slut nu. Det finns en överenskommelse och det är väldigt lite man kan göra i en sådan situation. En semantisk fråga kring det makedonska språkets namn kommer dock att kvarstå.
De främsta valfrågorna rör istället fattigdom och arbetslöshet som idag ligger på cirka 19 procent.
– Atens västra förorter har en enorm koncentration av migranter och arbetsklass. Den här segregationen är ett nytt fenomen för huvudstaden, säger Apostolis Papakostas.
Enligt en av de senaste opinionsmätningarna spås Ny demokrati bli största parti och få ett väljarstöd på cirka 36 procent, medan Syriza hamnar på runt 27 procent.
Om siffrorna håller i sig kommer det att rita om den politiska kartan till det som brukade vara normalt i landet med två huvudpartier och en svans av småpartier som kämpar för att nå över den treprocentiga riksdagsspärren.
– Efter tio år med turbulent politiskt landskap börjar politiken normalisera sig igen. Den blir mer förutsägbar, säger Apostolis Papakostas.
I samma valundersökning får nynazistiska Gyllene gryning 3,5 procent. 2014 fick partiet nästan 10 procent av rösterna. Sedan dess har partiet kopplats till mord och våld mot politiska motståndare. Ett av de mer uppmärksammade fallen rör rapparen Pavlos Fyssas som knivmördades 2013.
Gyllene grynings framväxt kopplar sociologiprofessorn ihop med att Greklandskrisen skapade en märklig situation i politiken.
– Ibland visste inte folk vad de skulle rösta på. Man uppfattade Europa som väldigt arrogant och en del valde därför att rösta på det som Europa fruktade mest, nazisterna, säger Apostolis Papakostas.
Mer normaliserad situation
Nu bedömer han situationen som mer normaliserad och invånarna som mer pragmatiska. Ekonomin har börjat ta fart sedan 2017, men är fortfarande den största utmaningen.
– Om det är något som den ekonomiska krisen har visat är det att demokratin fungerar ändå. Efter tio års ekonomisk kris och flera års flyktingkris går nynazisterna bakåt. Det är värt att lyfta fram.
