1979, Sovjetunionens invasion
1978 tog tog det afghanska kommunistpartiet makten i landet efter en statskupp. En konflikt blossade upp mellan kommunistpartiet och de islamistiska rebellerna vilket ledde till ett inbördeskrig.
1979 invaderade Sovjetunionen Afghanistan för att säkerställa att den kommunistiska regeringen inte föll.
Den afghanska islamistiska motståndsrörelsen fick dock omfattande internationellt stöd, främst från USA, som skickade pengar och utrustning då man såg inbördeskriget som en viktig maktkamp mot Sovjet.
1989, Sovjetunionens fall – islamister tar makten
I samband med Sovjetunionens fall 1989 drog de tillbaka sina styrkor och den afghanska kommunistregeringen föll 1992. Konflikter återstod alltjämt mellan olika rebellgrupper i Afghanistan och ett nytt inbördeskrig blossade upp. Kriget varade fram till att den islamistiska Taliban-rörelsen, som vuxit fram under kalla kriget, tog makten 1996.
2001, USA den nya fienden och 11 september
När talibanerna tagit över regeringsmakten tilläts terrorgruppen al-Qaida att etablera sin huvudbas i Afghanistan med Usama bin Laden som ledare. Efter Sovjetunionens fall blev USA den islamistiska gruppens största fiende och den 11 september 2001 genomfördes de kända terrorattackerna mot bland annat World Trade center.
USA krävde efter terrorattackerna att bin Laden skulle utlämnas och hotade med att angripa Afghanistan med militära medel. Kravet om utlämning bemöttes inte och den 7 oktober 2001 började därför USA att bomba Afghanistan och backades upp av flera andra länder. Tillsammans med rebellgrupper i den så kallade ”Norra Alliansen”, som bestod av flera grupper ledda av krigsherrar med olika intressen, i Afghanistan störtade man talibanregimen kort efter USA:s invasion av landet. Detta blev en utlösande faktor till den konflikt som pågått sedan dess mellan västerländska militärstyrkor på ena sidan och talibanerna på den andra sidan.
2004, Den nya afghanska regeringen
Hamid Karzai vann presidentvalet 2004 och den afghanska centralregeringen bildades. Året innan hade även försvarsalliansen Nato anslutit sig till de amerikanska trupperna på plats i landet.
2007, Talibanerna tar kontroll över nya områden
Talibanerna lyckades undvika ett fullständigt nederlag och kunde efter USA:s invasion omgruppera sig. Snart kunde de återuppta gerillakriget mot den afghanska regeringen och de internationella styrkor som stöttade regeringen. Under åren 2007 och 2008 hade taliban-rörelsen tagit kontrollen över både södra och östra Afghanistan.
2011, Jakten på Usama bin Laden avslutas
Den 2 maj 2011 dödades al-Qaida-ledaren bin Laden av amerikanska soldater i Pakistan.
Under åren som följde har flera internationella operationer ägt rum i Afghanistan för att bekämpa talibanernas framfart. Trots internationella insatser har afghanska regeringsstyrkor fått axla mer ansvar för landets säkerhet.
2020, USA och talibanerna skriver fredsavtal
Den 29 februari 2020 ingick USA ett avtal med Talibanerna om att man skulle skapa fred i landet. USA och Nato gick då med på att dra tillbaka sina trupper inom 14 månader om talibanerna höll sin del av avtalet.
2021, Bidens besked: USA lämnar Afghanistan
Under våren 2021 kom beskedet från USA:s president Joe Biden att alla militära styrkor skulle lämna Afghanistan innan de historiska datumet 11 september samma år. Förhoppningen var att tillbakadragandet av de internationella styrkorna skulle ge ny möjligheter för fred i landet.
Efter att västerländska styrkor under våren och sommaren lämnat Afghanistan har talibanerna tagit kontroll över allt större områden i landet. Här är en kort sammanfattning av händelserna:
14 april: USA:s president Joe Biden meddelar att amerikanska soldater kommer att lämna landet från och med den 1 maj, med målet att helt ha lämnat den 11 september.
Juni: Talibanerna intar flera provinser i norr, däribland gränskorsningen mot Tadzjikistan.
2 juli: USA och Nato lämnar flygbasen Bagram, Afghanistans största och navet i den USA-ledda offensiven i landet.
9 juli: Talibanerna tar kontroll över den primära gränsövergången till Iran i väst.
14 juli: Gränsövergången Spin Boldak mot Pakistan i sydost faller i talibanernas händer.
21 juli: Enligt uppgifter från USA kontrollerar talibanerna nu hälften av landets distrikt.
22 juli: Talibanerna hävdar att de kontrollerar 90 procent av alla gränsövergångar – en siffra som tillbakavisas av landets regering.
26 juli: FN uppger att 2 400 civila afghaner dödats eller skadats i striderna under maj och juni, den högsta siffran sedan statistik började föras 2009.
3 augusti: En talibanattack mot försvarsministern i Kabul misslyckas, men åtta människor dödas.
6 augusti: Provinshuvudstaden Zaranj blir den första att intas av talibanerna.
8 augusti: Sar-e-Pul, Kunduz och Taloqan, alla nordliga provinshuvudstäder, faller under talibanernas kontroll.
13 augusti: Provinshuvudstäderna Qala-e-Naw, Herat och Lashkar Gah hamnar under talibanernas kontroll. Även landets näst största stad, Kandahar, intas av extremisterna.
14 augusti: Mazar-e-Sharif, provinshuvudstad i Balkh i norr och landets fjärde största stad, faller. Det gör också Pul-e-Alam, huvudstad i Logarprovinsen.
15 augusti: Staden Jalalabad intas av talibanerna. Huvudstaden Kabul faller, presidenten lämnar landet och Talibanerna utropar seger från presidentpalatset.
Källor: AFP, BBC, Nationalencyklopedin, FN-förbundet och Reuters
