– Vi kan inte sluta nu, sade en berörd president Joe Biden kort efter domen.
– Det som skedde var ett mord i dagsljus... det gjorde att hela världen kunde se den systematiska rasism som. . . befläckar vår nations själ.
Ett av demokraten Bidens vallöften var att bygga broar mellan rättsväsendet och de hundratusentals människor som det senaste året har demonstrerat mot rasism och polisens övervåld mot svarta.
Nu är det upp till honom att leverera.
På flera platser har aktivister krävt minskade polisbudgetar och reform av poliskårer. Kort efter domen mot Derek Chauvin meddelade Biden att han tillsätter två särskilda tjänstemän på justitiedepartementet som ska arbeta specifikt med att reformera rättsväsendet. Och några timmar senare sade justitieminister Merrick Garland att poliskåren i Minneapolis ska utredas med anledning av Floyds död.
Förbjuda strypgrepp?
Men från Vita huset kom också en kraftig uppmaning till kongressen att godkänna det förslag till lagstiftning som bär Floyds namn.
Det är där, eller mer specifikt hos senaten, som den stora möjligheten till förändring nu ligger. Det demokratledda representanthuset har redan gett lagstiftningen om polisreform grönt ljus, men senaten har ännu inte röstat om den.
Lagförslaget förbjuder bland annat strypgrepp samt oannonserade husrannsakningar i fall som rör narkotikautredningar. Det stipulerar att misstänktas hudfärg och religion inte får spela någon roll i polisens arbete och gör det lättare att ställa poliser som begått tjänstefel eller brott inför rätta. Texten förordar också att landets polisutbildningar förändras så att mer fokus läggs på förtroendeskapande åtgärder, enligt medierapporteringen.
Många tvekar
Men det är långt ifrån säkert att senaten, där maktfördelningen mellan Republikanerna och Demokraterna är 50-50, röstar ja. Många republikaner är tveksamma eftersom det skulle lägga federal lagstiftning på en fråga som i vanliga fall hanteras på delstats- eller stadsnivå, noterar nyhetskanalen CNN.
Dessutom finns det mittenorienterade republikanska senatorer, möjligen även demokratiska, som anser att rättssystemet fungerar som det är. Rättegången mot Derek Chauvin är ett bevis på det och förändringar är onödiga, resonerar de.
– Jag har tilltro till vårt rättsväsende och de fantastiska institutioner som utgör grunder för vårt samhälle, säger exempelvis den mittenorienterade republikanske Utahsenatorn Mitt Romney till CNN.
Över 140 nya regler
Lägg därtill att många lokala styren redan genomfört polisreformer. Totalt har mer än 140 lagar och reformer godkänts i över 30 delstater, visar en sammanställning som tidningen The New York Times gjort.
De nya reglerna begränsar bland annat polisens rätt att bruka våld samt ger civilsamhället större insyn i kårens arbete, i synnerhet i fall som rör tjänstefel. I tio delstater måste polis nu bära kroppskamera och i 16 delstater har strypgrepp förbjudits.
Brian Marvel, polis i San Diego och ordförande i Kaliforniens största polisfack, noterar att mycket av det skydd som hans yrkeskår åtnjutit i decennier är på väg att försvinna.
– Polisfackföreningar i USA spelar defensivt just nu, säger han till The New York Times.
Tina Magnergård Bjers/TT
Fakta: Så dog George Floyd
På kvällen den 25 maj 2020 greps den 46-årige George Floyd av polis i Minneapolis i Minnesota sedan en butiksanställd anklagat honom för att försöka köpa cigaretter med en förfalskad 20-dollarsedel.
Floyd försågs med handfängsel men när poliserna försökte få in honom i bilen gjorde han motstånd, vilket slutade med att han hamnade på marken med ansiktet ner i gatan.
Förbipasserande filmade när polisen Derek Chauvin hade sitt knä på Floyds huvud och hals i omkring 9 minuter. I videoklippet kan man höra hur Floyd över 20 gånger säger att han inte kan andas innan hans kropp blir slapp.
Floyd förklarades död på sjukhus kort därpå.