Regeringen har drastiska planer för de områden som klassas som "hårde ghettoer". Där ska under de kommande åren en mängd hyreshus antingen rivas, säljas av eller omvandlas till exempelvis äldre- eller ungdomsboenden.
Syftet är att de ska uppfylla kravet på att allmänna familjebostäder ska utgöra maximalt 40 procent av bostadsbeståndet.
Ett av dessa områden är Gellerupparken/Toveshøj, sex kilometer utanför Århus på Jyllands östkust, där redan 345 bostäder rivits.
"Varför baktala oss?"
Det är bra att myndigheterna följer utvecklingen i socialt utsatta områden, anser Keld Laursen, ordförande i Brabrand Boligforening i Gellerupparken.
– Men jag har aldrig förstått att man varje år, som en födelsedagspresent den 1 december, måste sätta denna stämpel. Det bidrar inte med någonting bra, säger han.
– Det är paradoxalt: Det här är områden där vi spenderar miljarder kronor i privata och offentliga investeringar, så varför baktala dem när vi försöker utveckla dem till något bättre, frågar sig Laursen.
28 områden finns med på årets lista, ett färre än förra året. För att klassas som "hårt getto" ska ett område ha varit med på gettolistan under fyra år i rad. Ett område som riskerar att nästa år få den allvarligare stämpeln är Nørager/Søstjernevej i Sønderborg på södra Jylland.
Vill slippa dömda
Sønderborg Andelsforening försöker desperat ändra demografin i området för att slippa att hus ska rivas. Bland annat genom krav på ett rent straffregister för nyinflyttade.
– Jag hoppas att någon (bland politikerna) tar sitt förnuft till fånga innan något allvarligt händer med oss, säger föreningens ordförande Vivian Engelbredt.
Totalt kan 11 000 människor tvingas flytta till följd av det så kallade gettopaketet som danska folketinget antog förra året, enligt en undersökning som tidningen Mandag Morgen nyligen publicerade.
Den liberal-konservativa regeringen motiverar gettopaketet, som även delvis stöds av Socialdemokraterna och Socialistisk folkparti, med att det är dags att på allvar ta tag i problemen med utsatta områden. Kritiker anser att åtgärderna kommer att flytta de sociala problemen till andra områden.
Allmänna familjebostäder får framöver inte utgöra mer än 40 procent av bostäderna i områden kategoriserade som hårda getton.
Personer med socialbidrag kan inte få en bostad i områden kategoriserade som hårda getton.
Personer med jobb och längre utbildning får förtur till bostäder i utsatta områden.
Bostadsbolagen kan neka tidigare straffade personerna lägenheter i utsatta områden. Det blir även lättare att vräka personer som döms för vissa brott.
Varje förskola får ha högst 30 procent barn från områden på gettolistan.
Ettåringar i utsatta områden tvångsinskrivas på förskolor minst 25 timmar i veckan. Om föräldrarna vägrar kan de förlora barnbidraget.
Om personal som jobbar med barn inte larmar om barnen vanvårdas ska de kunna straffas hårdare.
Barn ska tvingas gå om förskolklassen om de inte klarar ett prov i slutet av terminen.
Det införs sanktioner mot skolor med dåliga resultat.
Om barn inte deltar i undervisningen kan föräldrarna förlora barnbidraget.
Polisen kan upprätta särskilda zoner i utsatta områden där straffet för vissa brott fördubblas.
En del av lagarna trädde i kraft 1 januari medan andra började gälla 1 juli.
Källa: Statsministeriet, justitiedepartementet, Danmarks Radio, Ritzau