Den är mindre än en tumme, men den lilla flisan har stor religiös och symbolisk betydelse för kristna i Heliga landet. I Betlehem firar man denna jul att en viktig relik, en liten bit av Jesu krubba, har ”kommit hem” efter mer än 1 400 år i Rom.
Turister och pilgrimer strömmar in i Födelsekyrkan som reser sig över den plats där Jesus föddes, enligt traditionen. De fortsätter från den nyrenoverade Födelsekyrkan till S:ta Catharinakyrkan – de båda kyrkorna ligger vägg i vägg – där det finns en ny attraktion att beskåda denna helg: en 2,5 cm lång och 1 cm bred träbit som en gång ska ha suttit i krubban i Betlehem.
En sydkoreansk grupp betraktar andäktigt reliken som är infattad i en ornamenterad silverställning, placerad över en docka föreställande det nyfödda Jesusbarnet. Flera av pilgrimerna faller på knä och ber en kort bön.
– Antalet turister i Betlehem har ökat varje år sedan 2017, i år hoppas vi komma upp i 1,5 miljoner och kanske slå rekordet från jubileumsåret 2000. Reliken är viktig för staden, den kan öka antalet besökare. Nu kan vi visa något från krubban, säger Betlehems borgmästare Anton Salman som vi möter på Krubbans torg.
Julklapp från påven
På 640-talet skänkte Sophronius, patriark av Jerusalem, fem träbitar som ansågs vara delar av Jesu krubba, till påve Theodor I i Rom. De har varit de centrala relikerna i basilikan Santa Maria Maggiore i Rom, världens mest kända Mariakyrka och ett viktigt vallfärdsmål.
Strax före jul skänkte påve Franciscus en av de fem träbitarna till sin flock i Heliga landet på begäran av den palestinske presidenten Mahmoud Abbas. Både lokala kristna och pilgrimer ser det som en tidig julklapp till Betlehem.
– Det är historiskt. Den återvänder till sin ursprungsplats och blir en attraktion för troende i Palestina och turister från hela världen. Det blir en magnifik och enorm händelse att fira jul i närvaro av en bit av krubban där Jesus föddes, säger Amira Hanania, en rådgivare till Abbas i kyrkliga frågor, till media.
Firas på flera sätt
Relikens ankomst firades med gudstjänster, ceremonier och processioner i både Jerusalem och Betlehem. Theresa Lopez, 27, från Spanien som är lärare i en palestinsk skola, deltog i mässan i Notre Dame-kyrkan i Jerusalem där reliken först välkomnades.
– Det här är något mycket speciellt för mig. Den här träbiten hör hemma här, den har kommit till sin rätta plats. Det stärker oss i vår tro, säger hon.
Efter mässan går hon fram till reliken, knäböjer och kysser den. Gudstjänstbesökarna köar i en lång rad för att komma nära och kunna tillbringa en kort stund i privat andakt framför detta för dem så betydelsefulla föremål.
– Jag är mycket glad. Nu har vi något att se och röra, något påtagligt som visar att Jesus föddes här. Det är viktigt för de kristna i Heliga landet, vi blir färre och färre och det här stärker oss, säger Louisa Fleckenstein, 72, pilgrimsguide och född i Betlehem.
Hon kommer från en palestinsk kristen familj och bor i Jerusalem med sin tyske make som är teolog och författare.
Både de katolska dignitärerna och församlingen uttrycker sin tacksamhet för gåvan.
– Vi prisar och tackar den helige fadern för hans speciella känsla för Heliga landet. Vi har samlats här i dag för att vörda denna relik, sade Leopoldo Girelli, apostolisk nuntie, alltså Vatikanens sändebud, i Jerusalem som ledde mässan.
"Första gången en träbit från krubban kommer tillbaka"
Relikers historiska värde är en omtvistad fråga och bara ett fåtal har ålderstestats vetenskapligt. Muntlig historia och tradition framförs ofta som bevis för att relikerna skulle vara autentiska, som i det här fallet träbitarna från krubban.
– När det finns en mycket lång och kontinuerlig tradition kan vi säga att reliken är äkta. Det här är första gången en träbit från krubban kommer tillbaka. Vi vördar naturligtvis inte reliken för att den är en träbit utan för att den påminner oss om inkarnationens mysterium, om att Maria födde Guds son i Betlehem för 2 000 år sedan, säger Francisco Patton, Franciskanerordens väktare (custos) i Heliga landet, till AFP.
Han ser relikens återkomst som ”en glädjande händelse inför julen”. Det är formellt Franciskanerorden som har fått reliken och nu ska förvara och förvalta den.
I palestinska Betlehem medför ännu ett relativt lugnt år att butiks- och hotellägarna är hoppfulla inför de tre inbringande julhelgerna: den katolska/protestantiska, den ortodoxa och den armeniska. Våldsamheter i Gaza och södra Israel i början av november riskerade att skrämma bort pilgrimer, men krisen var så kortvarig att den inte tycks ha påverkat turismen. Fem nya hotell är under planering medan flera befintliga hotell bygger ut.
– Vi räknar med bättre affärer än förra året. Säkerhetsläget är bra och vi ser fler turister här, säger Mike Shahin som säljer glas och keramik i familjens butik Mike Ceramic Center vid torget.
Samtidigt fortsätter Israels ockupation av Västbanken. Betlehem är omgivet av israeliska bosättningar som hindrar stadens expansion och den israeliska barriären på Västbanken, som vid Betlehem är en hög mur, skär av staden från det närbelägna Jerusalem. Avspärrningar och restriktioner i rörelsefriheten inverkar negativt på ekonomin och turismen, enligt palestinska företrädare.
Men turister fortsätter att strömma till. De besöker Födelsekyrkan, promenerar på Krubbans torg och tittar in i souvenirbutikerna.
– Det är en speciell känsla att vara i Betlehem vid jul. Och allra mest stämningsfullt inne i den vackra kyrkan, säger paret Jessica, 28, och Michail Joubran, 30, från Haifa i Israel, hon anställd hos en mobiloperatör, han advokat, som är på besök tillsammans med sin åttamånadersbaby Anan.
Makarna Marie och William Noëlle från Frankrike, båda 47, hon läkare och han matematiker, påpekar att deras namn uttalas som det franska ordet för jul (noël) – och att de har olika upplevelser av besöket i Födelsekyrkan.
– Som katolik är det mycket viktigt för mig att vara här där Jesus föddes. Det har stor andlig betydelse, säger hon.
– För mig är det bara en intressant historisk plats, jag gillar atmosfären, säger han.
FAKTA – Tre klasser av reliker
• Inom katolska kyrkan värderas reliker högt och man visar dem respekt. Det finns tre olika klasser av kristna reliker:
• Första klassens reliker är delar av ett helgons kropp, till exempel skelettdelar. Första klassens relik är också föremål som har en direkt förbindelse med Jesus liv (krubban, korset, törnekronan, hans sandaler etcetera).
• Andra klassens reliker är ett helgons klädesplagg och ägodelar (eller delar av dessa). Till andra klassens reliker räknas även redskap som en martyr har torterats med.
• Tredje klassens reliker är föremål eller tygdelar som har varit i kontakt med första eller andra klassens reliker. Dessa kallas därför "kontaktreliker".
Källa: Katolskakyrkan.se
