Den tidigare polisen Derek Chauvin eskorteras av polis under ett polisförhör i september 2020.
Den tidigare polisen Derek Chauvin eskorteras av polis under ett polisförhör i september 2020. Bild: David Joles/Star Tribune/AP/TT

Rättegång mot polis i fallet Floyd skjuts upp

Derek Chauvin satte sitt knä mot George Floyds hals under ett brutalt ingripande i USA. På måndagen skulle rättegången inledas mot den dråpåtalade ex-polisen. Men rättegången skjuts upp. Detta sedan åklagare velat lägga till ytterligare en åtalspunkt.

ANNONS

Den 46-årige George Floyd var obeväpnad när han i maj förra året greps misstänkt för att ha försökt att använda falska sedlar. I ett videoklipp från ingripandet i Minneapolis hörs den handfängslade Floyd upprepade gånger ropa att han inte kan andas. Efter över åtta minuter under Derek Chauvins knä tystnade han.

En privatbeställd obduktion har visat att Floyd dog av kvävning.

Derek Chauvin är åtalad på två dråprelaterade punkter (second-degree murder och second-degree manslaughter), men nekar till brott.

Nu ska fallet prövas i rätten, men domaren beslutade att skjuta fram rättegångsstarten till tidigast på tisdagen. Detta sedan åklagaren begärt att ytterligare en åtalspunkt, "third-degree murder", skulle läggas till.

ANNONS

Säkerheten inför rättegångsstarten, som inleds med arbetet att välja en jury, har förstärkts i Minneapolis. Tusentals poliser och soldater kommer att patrullera gatorna för att ha beredskap inför eventuella nya protester i samband med att strålkastaren återigen riktas mot det uppmärksammade fallet.

"Har inte blivit bättre"

Floyds våldsamma död utlöste chockvågor i världen och har fått många svarta amerikaner att vittna om rasism och polisövervåld i USA. En av dem är Jonathan Rollins, uppväxt i Florida men numera bosatt i Stockholm.

– De här händelserna av polisvåld visar hur livet i USA är för oss svarta och det har inte blivit bättre sedan i somras. Folk har all rätt att vara upprörda, säger han till TT.

Rollins är en av många som kommer att följa rättegången med stort intresse. Men det ser ut att bli en utdragen process. De kommande veckorna kommer en jury att utses innan rättegången drar i gång på allvar.

Potentiella medlemmar har fått kryssa sig igenom ett digert frågeformulär, bland annat om hur de ställer sig till Black Lives Matter-rörelsen, samt huruvida de sett något av filmklippen som visar ingripandet som ledde till Floyds död. Vissa straffrättsexperter har uttryckt farhågor om att juryn inte skulle ha några svarta medlemmar, något de tror skulle undergräva allmänhetens förtroende för processen.

ANNONS

Fler inför rätta

Domen mot Derek Chauvin väntas falla i april och i samband med det kan nya demonstrationer vara att vänta i USA.

– Döms han inte tappar jag helt tilltron till systemet, säger Jonathan Rollins, som anser att åtalspunkterna om dråp är allt för milda.

– Hade jag gjort vad han gjorde hade det säkert klassats som något mer allvarligt.

De tre poliser som höll fast Floyd medan Chauvin satte sitt knä på hans hals är åtalade för medhjälp. På grund av pandemin kommer deras fall att tas upp i rätten först i augusti.

Floyds morbror Selwyn Jones hoppas nu att rättvisa skipas. När han såg filmen visste han först inte vem den svarte mannen på marken var. Sedan ringde hans syster.

– Det kändes som om någon slet hjärtat ur bröstet på mig, säger han till AFP.

Ida Vanhainen/TT

Bakgrund: Protesterna mot rasism

USA har det senaste året skakats av protester mot diskriminering och rättsväsendets övervåld mot svarta. På många platser har aktivister krävt att hela polissystemet läggs ned, eftersom de anser att underliggande rasism gör att kåren måste organiseras om. På andra platser har krav på krympta polisbudgetar och mindre befogenheter ställts.

Vissa städer har hörsammat kraven och aviserat lägre polisbudgetar. Monument och statyer av ledare som anses ha haft rasistiska åsikter föll, i synnerhet statyer av sydstaternas förgrundsgestalter.

Parallellt har lagar som beskrivs som polisreformer diskuterats i både kongressen och flera delstatsstyren. Ett av president Joe Bidens vallöften var att ta itu med frågan om övervåld mot svarta på allvar.

Här är några av fall av polisvåld mot svarta som har utlöst protester.

13 mars 2020: 26-åriga akutsjukvårdaren Breonna Taylor skjuts ihjäl i tumultet efter att tre poliser slår in dörren till hennes lägenhet i Louisville i Kentucky. Polis hävdar att de tog sig in med anledning av en narkotikautredning men de två personer utredningen kretsar kring var redan gripna.

25 maj 2020: 46-årige George Floyd kvävs till döds under ett polisingripande i Minneapolis. Floyd är obeväpnad när han grips misstänkt för att ha försökt använda falska sedlar. Under ingripandet sitter en vit polisman med knäet på hans nacke i omkring nio minuter innan Floyd blir livlös. Ett filmklipp sprids i sociala medier och väcker fördömanden och avsky.

12 juni 2020: 27-årige fyrabarnsfadern Rayshard Brooks skjuts ihjäl av en polis utanför en snabbmatsrestaurang i Atlanta efter att ha testat positivt i en nykterhetskontroll och försökt fly med ett av polisernas elchockvapen.

23 augusti 2020: Polisen skjuter 29-årige Jacob Blake, inför hans tre barn, med sju skott i ryggen i samband med att Blake ska ha ingripit i någon form av konflikt i en bostad. Blake överlever men blir delvis förlamad.

ANNONS