Det var vid en gemensam presskonferens i Moskva med den besökande ungerske premiärministern Viktor Orbán i Moskva som Putin första gången på flera veckor uttalade sig offentligt om Ukraina-krisen.
Bland annat hävdade den ryske presidenten att de skriftliga svar som USA och Nato givit Ryssland analyserats noga.
– Men redan nu står det klart att Rysslands grundläggande oro ignoreras, sade han.
De skriftliga svar som Putin talar om rör de krav eller så kallade säkerhetsförslag Ryssland ställt till väst och som bland annat kräver att Nato och USA ska gå med på att Ukraina eller andra länder inte ansluter sig till försvarsalliansen.
Ukraina "ett redskap"
Den ryske presidenten förde samtidigt ett hypotetiskt resonemang kring ett eventuellt ukrainskt medlemskap i Nato, rapporterar BBC. Vad skulle hända om Ukraina fick för sig att starta krig för att återta Krimhalvön?
– Är det någon som har tänkt på det? Det verkar inte som någon har det.
Ryssland annekterade Krimhalvön 2014.
Putin riktade också hårda ord mot USA, bland annat anklagade han USA för använda Ukraina som "ett redskap" för att hålla Ryssland tillbaka.
– Jag hoppas att vi ändå till slut hittar en lösning (på Ukrainakrisen), även om det blir svårt.
Utrymme för diskussion
Samtidigt på pågick intensiva samtal på toppnivå kring Ukrainakrisen. USA:s utrikesminister Antony Blinken uppmanade återigen Ryssland att dra tillbaka trupperna från Ukrainas gräns.
Blinken upprepade i ett telefonsamtal med sin ryske kollega Sergej Lavrov att "ytterligare invasion av Ukraina kommer att mötas av snabba och hårda konsekvenser", och uppmanade Ryssland att följa en diplomatisk väg, enligt amerikanska UD.
Enligt Lavrov kommer Ryssland att fortsätta att vidhålla sina "säkerhetskrav" gentemot väst. Men Blinken ska ha gått med på att det finns utrymme för fortsatt diskussion, sade Lavrov efter samtalet.
Italiens premiärminister Mario Draghi talade med Putin i telefon under dagen och uppmanade då nedtrappning av spänningarna, mot bakgrund av de allvarliga konsekvenser en upptrappning skulle leda till, meddelade Draghis kansli.
Under dagen har också Storbritanniens premiärminister Boris Johnson besökt Kiev för samtal med Ukrainas president Volodomyr Zelenskij.
Även Nederländernas premiärminister Mark Rutte och Polens Mateusz Morawiecki besöker Ukraina för att diskutera läget i krisen.
Kritik mot Orbán
Men Ungerns premiärminister Viktor Orbán gick alltså mot strömmen och besökte Moskva för att prata med Putin.
– Situationen är allvarlig, skillnaderna är betydande, konstaterade Orbán på tisdagseftermiddagens presskonferens tillsammans med Putin.
Den ungerske premiärministern sade samtidigt att de skilda ståndpunkterna "går att överbrygga".
Orbáns Rysslandsvisit kritiseras skarpt utomlands, men även av oppositionen i Ungern.
Enligt väst fortsätter Ryssland mobiliseringen vid Ukrainas gräns, där omkring 100 000 ryska soldater redan befinner sig. Ryssland förnekar alla eventuella planer på en invasion av Ukraina.
Fakta: Öppen konflikt sedan 2014
Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.
Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.
Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.
Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.