Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
En bil kör mot en demonstration i Columbia, Missouri. Två personer skadades.  Bild: Leanne Tippett Mosby
En bil kör mot en demonstration i Columbia, Missouri. Två personer skadades. Bild: Leanne Tippett Mosby

Protesterna i USA har lång historia: "Latent ilska"

46-årige George Floyds död efter det brutala polisingripandet blev startskottet för protesterna som just nu skakar USA – men misstron mellan den svarta befolkningen och polisen har grott i decennier.
– Det finns en latent ilska som blossar upp när människor får se ett sånt här övertramp, säger författaren och journalisten Amat Levin.

Det brutala polisingripandet som föranledde 46-årige George Floyds död har gett nytt bränsle till debatten om polisens övervåld mot USA:s svarta befolkning. ”Jag kan inte andas” har blivit ett slagord både i sociala medier och bland demonstranterna – som kräver att samtliga poliser som deltog i insatsen, där George Floyd pressades mot marken med ett knä i nacken, ska ställas inför rätta.

Amat Levin, som driver instagramkontot Svart historia, är inte förvånad över protesterna. Han har själv spenderat mycket tid i USA och har tät kontakt med vänner i landet.

– Det är inte bara för George Floyd man protesterar. I grund och botten handlar protesterna om det dödliga polisvåld som så ofta drabbar svarta amerikaner. Siffror visar att svarta män löper 2,5 gånger högre risk än vita män att dödas av polisen, säger han.

Professor: "Uppfattas som ett rasistiskt samhälle"

I samband med protesterna har flera videoklipp cirkulerat på sociala medier där vita personer ringer till polisen och menar att de hotas av till synes lugna, svarta personer. Enligt Amat Levin måste den senaste veckans händelser ses i ett större sammanhang, där han menar att många svarta amerikaner känner sig trakasserade av polisen och upplever dem som ett hot – snarare än en trygghet.

– Jag vet att många pratar med sina barn redan från ung ålder om att de ska se upp för polisen. Att de måste vara lugna även om de stoppas utan anledning och absolut inte höja rösten eller visa någon aggressivitet. Just för att då kan vad som helst hända, säger han.

Även Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms universitet och amerikansk medborgare, menar att den senaste tidens händelser ska ses i ett vidare perspektiv.

– Våldet mot den svarta befolkningen är startskottet, men protesterna handlar också om ett större problem av vad som uppfattas som ett rasistiskt samhälle med segregation och en uppfattning om att det finns olika lagar och regler beroende på hudfärg. Det har bubblat under ytan i decennier, säger han.

Amat Levin driver instagramkontot Svart historia. Bild: Senay Berhe/Pressbild
Amat Levin driver instagramkontot Svart historia. Bild: Senay Berhe/Pressbild

Flera fall av dödligt polisvåld

De senaste åren har flera fall av dödligt polisvåld uppmärksammats i USA. I flera fall har händelserna fått stor uppmärksamhet genom att de har filmats och enligt Christan Christensen har sociala medier och mobilkameror spelat en viktig roll för att samla missnöjet. Något som även Amat Levin håller med om.

– Fram till för ett par år sen var det inte så vanligt att sådana här ingripanden filmades. När människor nu kan se vad som händer blir de väldigt arga vilket resulterar i det vi ser just nu, säger han.

Samtidigt som protesterna har spridit sig över USA och vidare ut i världen har de också breddats till att handla allt mer om rasism i samhället – inte bara kopplat till polisvåld.

Ett problem också i Sverige: "Måste också titta inåt"

Amat Levin tycker att frågan är relevant även i Sverige, även om det inte finns samma problematik med dödsskjutningar som i USA.

– Även här finns vittnesmål från människor som upplever att polisen går extra hårt fram om man inte ser etniskt svensk ut. Så det finns ett problem med rasprofilering, men det utmynnar sällan i att man dör här för polisen skjuter inte folk i samma utsträckning, säger han.

Också journalistikprofessorn Christian Christensen hoppas att den massiva rapporteringen från USA ska leda till en utökad debatt kring rasism i Europa och Sverige. Han menar att det finns en fara med att bara fokusera på problematiken i USA och på så sätt sopa problemet under mattan på hemmaplan.

– Vi använder ofta Trump och USA som ett alibi för att inte diskutera det som händer här. Det är rätt att bevaka USA nu, men man måste också titta inåt. Bara för att vi har mindre våld här betyder det inte att vi inte har rasism i samhället eller att det inte förekommer diskriminering, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.