Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
USA:s utrikesminister Mike Pompeo i Golanhöjderna.
USA:s utrikesminister Mike Pompeo i Golanhöjderna. Bild: Patrick Semansky/AP/TT

Pompeo: Västbanksvaror ska märkas israeliskt

USA:s utrikesminister Mike Pompeo besöker bosättningar och hamrar in ett Israelvänligt budskap under mandatperiodens sluttamp.
Han skålar i vin från ockuperade Västbanken – som från och med nu ska märkas som israeliskt.

Exportvaror från Västbanken ska säljas som israeliska varor i USA – med märkningen "Made in Israel", meddelar Pompeo.

När detta tillkännages höjer amerikanen ett glas rött som döpts efter honom själv. Under sin resa bland de israeliska bosättningarna har han stannat vid en vingård i bosättningen Psagot, som ligger nära den palestinska centralorten Ramallah.

Vingårdens ägare har ställt fram israeliska och amerikanska flaggor och namngivit ett av sina viner som en hyllning till Mike Pompeo och USA.

Varor från Gazaremsan eller palestinskt kontrollerade områden på Västbanken kommer att märkas som "från Gaza" eller "från Västbanken", i stället för från de palestinska territorierna.

Kontroversiella beslut

Den amerikanske utrikesministern är den förste på sin post som besöker de israeliska bosättningarna. Druvorna som Pompeo-vinet framställts av har skördats på mark som omvärlden i övrigt betraktar som ockuperad.

USA har under de senaste åren allt tydligare ställt sig på Israels sida i Mellanösternkonflikten. Man har till exempel erkänt omtvistade Jerusalem som Israels huvudstad, flyttat dit sin ambassad och meddelat att man inte längre ser bosättningar på ockuperad mark som lagvidriga.

Vid Pompeos rundresa samlades tiotals palestinier för att protestera, bland annat med skyltar som uppmanade honom att åka hem. Palestinier ser Västbanken som en naturlig del av en framtida egen stat och det palestinska ledarskapet klippte banden till USA för tre år sedan, när Donald Trumps inställning till konflikten stod alltmer klar.

Bojkott "antisemitiskt"

Utrikesministern dömer också ut den så kallade BDS-rörelsen, som uppmanar omvärlden att bojkotta och rikta sanktioner mot Israel. Det är en hatisk och antisemitisk rörelse, enligt Mike Pompeo.

– Vi vill stå enade med alla andra stater som ser BDS-rörelsen som den cancersvulst den är, säger ministern, vid ett framträdande sida vid sida med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch anser att USA blandar ihop korten och felaktigt likställer fredligt stöd till bojkotter med antisemitism.

Under den politiskt känsliga resan besöker utrikesministern även Golanhöjderna, som Israel har kontrollerat stora delar av i flera årtionden, men som Syrien fortfarande ser som syriskt territorium. Förra året beslutade Trump-regeringen att erkänna Israels anspråk, även detta på tvärs med det internationella samfundet.

– Man kan inte stå här och blicka ut över det som finns på andra sidan gränsen och förneka det centrala i det som Donald Trump insåg: Det här är en del av Israel, säger han i ett framträdande under stort säkerhetspådrag.

Netanyahu tackar

Benjamin Netanyahu har gratulerat Joe Biden till seger i USA:s presidentval. Likväl tackar han Mike Pompeo för ett stort stöd för den israeliska saken och säger att relationen mellan USA och Israel har vuxit sig starkare än någonsin under Donald Trumps styre.

Pompeo har så vitt känt inte planerat några möten med palestinska ledare under sin resa. Biden har å sin sida sagt att han kommer att backa till USA:s tidigare hållning i Mellanösternfrågan.

Hanan Ashrawi, erfaren förhandlare på den palestinska sidan, kritiserar det amerikanska besöket och säger att Mike Pompeo "dricker sig full på apartheid-vin".

– Det är opportunistiskt, för egen nytta och försämrar möjligheterna till fred, säger hon till Reuters.

En vingård i Psagot har namngivit ett av sina viner efter USA:s utrikesminister, som en hyllning. Denna bild är tagen på vingården i fråga, fast för sex år sedan. Arkivbild.
En vingård i Psagot har namngivit ett av sina viner efter USA:s utrikesminister, som en hyllning. Denna bild är tagen på vingården i fråga, fast för sex år sedan. Arkivbild. Bild: Oded Balilty/AP/TT
Den israeliska bosättningen Psagot ligger på en höjd. Nedanför ligger den palestinska Västbanksstaden al-Bireh.
Den israeliska bosättningen Psagot ligger på en höjd. Nedanför ligger den palestinska Västbanksstaden al-Bireh. Bild: Majdi Mohammed/AP/TT
Palestinska protester vid bosättningen Psagot, inför Mike Pompeos besök.
Palestinska protester vid bosättningen Psagot, inför Mike Pompeos besök. Bild: Majdi Mohammed/AP/TT
Israeliska soldater blickar mot Syrien, på andra sidan de facto-gränsen i Golanhöjderna.
Israeliska soldater blickar mot Syrien, på andra sidan de facto-gränsen i Golanhöjderna. Bild: Patrick Semansky/AP/TT

Benjamin Netanyahu har de senaste åren lett regeringskoalitioner som har beskrivits som de mest högerinriktade i Israels historia. Bosättarrörelsen med stödpartier har flyttat fram sina positioner och uttrycker långtgående krav. I valrörelserna 2019 och 2020 gjorde Netanyahu klart att det med honom vid rodret skulle bli dags att annektera mark på Västbanken.

Israeliska bosättningar på ockuperad palestinsk mark har anlagts sedan Israel intog områdena 1967. Den internationella kritiken har varit häftig. Enligt Fjärde Genèvekonventionen är det förbjudet för en ockupationsmakt att flytta in sin egen befolkning. Israel är en av de stater som har godkänt konventionen.

Det vanligaste argumentet för israelisk bosättning är att östra Jerusalem och Västbanken är historisk, judisk mark.

USA:s förändrade Mellanösternpolitik under president Donald Trump har inneburit ökad amerikansk förståelse för bosättarrörelsens markanspråk.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet