Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

180703-polendomare-708389_se.gp_1.jpg
Högsta domstolens ordförande Malgorzata Gersdorf lämnar sin bil för att möta Polens president Andrzej Duda i Warszawa.

Polens president meddelar domares avgång

I Polen dras nu frågan om domarna i landets högsta domstol till sin spets. Domstolens ordförande Malgorzata Gersdorf ska gå i pension den 4 juli, meddelar president Andrzej Duda efter ett möte mellan de två.

Gersdorf har träffat presidenten, bara timmar innan regeringens kontroversiella reform som i praktiken innebär att mer än en tredjedel av domarna i HD tvingas att avgå, träder i kraft vid midnatt. Efter mötet bekräftar presidenten att Gersdorf ska gå i pension den 4 juli.

Domarna själva har tydligt sagt att de inte kommer att lämna sina poster – de betraktar regeringens omstridda juridiska reform som grundlagsvidrig.

President Andrzej Duda, allierad med regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS), har rätten att ge dispens för domare som ansöker om att få stanna kvar.

"Utrensning"

Gersdorf var före mötet tydlig med att hon ämnar stanna kvar till april 2020 som planerat, och kallar regeringens reform för en "utrensning".

- Vad ska jag göra? Jag accepterar det inte. Jag anser att jag är högsta domstolens ordförande fram till år 2020, sade Gersdorf till tv-kanalen TVN24.

Domarna stöttas av EU-kommissionen som på måndagen inledde en ny rättsprocess mot regeringen i Warszawa, som de anser "undergräver principen om ett oberoende rättsväsende". Polen har en månad på sig att svara.

Ger sig inte

Lag och rättvisa (PIS) ger sig dock inte så lätt. De menar att förändringarna av Högsta domstolen är nödvändiga för att motverka korruption och förändra rättsystemet som de menar har spår av det tidigare kommuniststyret. Regeringen ska ge EU-kommissionen ett "detaljerat" svar inom 30 dagar, försäkrar vice utrikesminister Konrad Szymanski.

- Detta beslut kommer att bli väldigt viktigt för EU, eftersom det kommer att definiera i hur stor utsträckning som EU-lagar kan påverka hur självständiga EU-länder väljer att organisera sina rättssystem.

Bakgrund: Omstridda förändringar

TT

I december 2017 antogs den omstridda reformeringen av Polens rättsväsende.

Pensionsåldern för domare i högsta domstolen sänks från 70 till 65 år, vilket kommer att tvinga flera av dem att avgå. Dessutom får parlamentet ansvar för att utse medlemmar av det nationella juridiska råd (KRS), som utser nya domare.

Det styrande partiet Lag och rättvisa (PIS) anser att rättsväsendet behöver reformeras, för att motverka korruption och öka effektiviteten.

Efter att reformerna röstats igenom aktiverade EU-kommissionen artikel 7 i Lissabonfördraget. Artikeln kallas för "atombomben" eftersom den ska avskräcka medlemsländer från att frångå EU:s grundläggande värderingar. Om det senare konstateras att Polen har brutit mot artikel 2, som bland annat handlar om respekt för de demokratiska värdena och för rättsstaten, kan det innebära att Polen förlorar sin rösträtt i EU.

EU-kommissionen har nu inlett ytterligare en juridisk process mot Polen eftersom den anser att Polen inte lever upp till artikel 19 i unionsfördraget och artikel 47 i rättighetsstadgan. Kommissionen anser att Polen med sina reformer "undergräver principen om ett oberoende rättsväsende, som omfattar domares oavsättlighet". Polen har en månad på sig att svara.

Mest läst