Oklart när valvinnare kan koras i USA

– Det kan bli så att det inte står klart vem som segrat på dagar, veckor eller till och med månader, konstaterar Richard Pildes, professor i juridik och grundlagsexpert vid New York University, för TT.

– Situationen riskerar att bli explosiv med anklagelser om valfusk och stämningar.

Valdagen den 3 november, då såväl president- som kongress- och delstatsval hålls, kan därmed komma att förvandlas till valveckan eller valmånaden. Den ansedda tankesmedjan Brookings uppskattar att minst hälften av alla röster som lagts kommer att vara post- eller förtidsröster. Hur sådana valsedlar ska hanteras är nu föremål för utredning i ett stort antal av de 50 delstaterna – som alla har sina egna vallagar.

Över 200 stämningar – nu

– Det finns inga federala lagar som reglerar poströstande och redan nu har över 200 ärenden lämnats in till lokala domstolar. De rör bland annat när en poströst måste vara stämplad eller inkommen för att räknas, om delstaten ska betala portot, om en väljare måste ha särskilda skäl för att få poströsta och om delstater får lov att sätta upp särskilda brevlådor för valsedlar, berättar Pildes.

– 2020 är exceptionellt med pandemin och det politiska läget. Så mycket står på spel, de politiska partierna fajtas redan nu för att säkra de små marginaler som kan komma att avgöra valet.

Att valrörelsen skulle komma att präglas av diskussioner om postväsendet och huruvida det är smittsäkert att gå och rösta var det få som anade för ett år sedan.

Men coronaviruset har ställt till det för både väljarna och den sittande presidenten Donald Trump. Trump har kritiserats för sin hantering av pandemin och tvingats se den tidigare så starka ekonomin – hans främsta argument för att bli omvald – störtdyka. Med bara drygt två månader kvar till valet ligger presidenten under i opinionsmätningarna mot Demokraternas utmanare Joe Biden, både nationellt och i de flesta viktiga så kallade vågmästardelstaterna, enligt Real Clear Politics sammanställning.

Biden har också utmanats av pandemin och bland annat kritiserats för att ha hållit en låg profil och för bleka digitala insatser.

Enstaka fall av fusk

Men det som fastnat hos många väljare är Donald Trumps kritik mot poströstande – något som många amerikaner säger sig föredra i ljuset av virussmittan. Den frispråkige presidenten har gång på gång, utan att lägga fram bevis, hävdat att poströstning innebär ökat valfusk samt antytt att han kanske inte kommer att acceptera höstens valresultat. Situationen ställdes på sin spets när postverket USPS häromdagen varnade för att man kanske inte kommer hinna leverera alla poströster i tid.

– Situationen har politiserats, som alltid när presidenten ger sig in i en fråga och uttrycker en åsikt, noterar Pildes.

TT: Har Donald Trump fog för sin kritik mot poströstande?

– Det har funnits ett par enstaka exempel på valfusk i samband med poströstande under de senaste 30-40 åren – men det finns inga bevis för storskaligt, systematiskt fusk vid poströstande. Och vi har aldrig sett fusk med poströster vid senats- eller presidentval, det har förekommit vid mindre, lokala val.

TT: Är det sant att poströstande gynnar Demokraterna, som Trump antytt?

– Inte historiskt. Då har det främst varit äldre väljare som poströstat och de brukar vara mer konservativa. I det här valet vet vi inte. Men efter presidentens attacker kan man anta att republikaner kommer att föredra att rösta personligt och demokrater väljer att poströsta.

Som Florida i stor skala

USA har ett komplicerat valsystem och det är väl känt att presidentvalet avgörs i några få så kallade vågmästardelstater. Om läget är jämnt i dessa kan det bli omöjligt att kora en segrare på valnatten, utan att invänta alla poströster. Om en kandidat ändå utropar sig till segrare – men senare visar sig tappa i stöd – kan USA hamna i ett kaotiskt läge med rättsliga efterspel, stämningar och anklagelser om bedrägeri, varnar Pildes och andra bedömare.

Tidningen The New York Times påminde nyligen om presidentvalet 2000 mellan demokraten Al Gore och republikanen George W Bush, där allt hängde på det jämna resultatet i Florida, vilket ledde till en utdragen tvist som gjorde att Bushs seger med 537 röster till slut avgjordes av Högsta domstolen. I år kan USA komma att se liknande scenarier i flera delstater, ackompanjerat av president-twittrande och utspel i sociala medier.

Tina Magnergård Bjers/TT