Ser man på tv-nyheterna på NRK sitter det oftast både en man och en kvinna som nyhetsankare.
- I dag ble det fattet et vedtak i FN:s sikkerhetsråd, kan mannen säga.
- Ja, Tryggleiksrådet vil ... kan kvinnan fortsätta.
Det första ordet för säkerhetsrådet är bokmål. Det andra är nynorska. (Vedtak betyder beslut.)
NRK har sedan några år blandat de två språkformerna i samma nyhetssändningar. Det har skett utan att det blivit några nämnvärda protester. Enligt en lag ska 25 procent av NRK:s sändningar bestå av nynorska.
Nu har Noregs mållag, som representerar de 16 procent av norrmännen som har nynorska som huvudspråk, drivit en underskriftskampanj för att även de största tidningarna ska blanda bokmål och nynorska. Efter 30 000 underskrifter gav Verdens Gang efter. Den 13 juni publicerades för första gången på 50 år en nyhetsartikel på nynorska i tidningen.
När dialekterna samtidigt används flitigt i etermedierna är det förvirrande för en utlänning. Enbart ordet "jag" finns det minst ett dussin olika sätt att säga. Står det "Jeg" är det bokmål. Står det "Eg" är det nynorska.
Språkstrid i 120 år.
När Norge utropade sin självständighet 1814 hade det varit styrt från Danmark i 434 år. Danskan hade övertagit som skriftspråk och det talades en förnorskad variant av danskan i städerna. Alla norska böcker trycktes i Danmark. Därav namnet "bokmål", för det som i dag är den dominerande språkformen. På landsbygden talades det mer eller mindre ursprungliga dialekter.
Fram till för 200 år sedan betydde inte språket så mycket för den etniska identiteten. Religionen var viktigare. Men nationalromantiken, som började blomstra på slutet av 1700-talet, hävdade att ett folk utan ett eget språk var en absurditet.
Om Norge ville vara ett självständigt land måste det därför också få ett eget språk.
Några ville gradvis förnorska danskan. Andra ville välja en enda norsk dialekt och göra det till riksspråk. Språkgeniet Ivar Aasen, som kom från ett litet torp i Sunnmøre i västra Norge, valde sitt eget sätt. Han samlade in ord från dialekterna i 220 av dagens kommuner och smälte ihop dem till nynorskan.
På förvånansvärt kort tid accepterades det nya språket. 1885 fattades ett beslut av Stortinget som jämställde de två språkformerna. Kommunerna och skolorna kunde välja fritt vilken form de skulle använda.
Jämställdheten kom så snabbt att det inte hunnit uppstå en egen litteratur på nynorska. Henrik Ibsen och många andra författare fortsatte att skriva på danska. Det var först efter unionsupplösningen som språkstriden verkligen bröt loss. Noregs Mållag stiftades 1906.
- Nynorskan spred sig som eld i torrt gräs fram till 1939. Då hade 34 procent av skol-eleverna nynorska som huvudspråk, mot 16 procent i dag. Men under and-ra världskriget återvann bokmålet sin nationella prestige, säger Steinulf Tungesvik, som leder Norges Mållag i dag.
När tyskarna ockuperade Norge flydde regeringen till London. Radiosändningarna som kom därifrån och det som skrevs i den illegala pressen var på bokmål.