Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Mississippis flagga utanför delstatens Capitolium i Jackson. Arkivbild. Bild: Rogelio V Solis/AP/TT
Mississippis flagga utanför delstatens Capitolium i Jackson. Arkivbild. Bild: Rogelio V Solis/AP/TT

Mississippi på väg ta bort sydstatssymbol

Mississippi kan snart få en ny delstatsflagga, helt fri från sydstatssymboler. I New Jersey tar Princeton-universitetet bort ett presidentnamn och på andra sidan USA kan John Wayne stå på tur att rensas bort.
Det är de senaste förändringarna efter den senaste tidens protester mot rasism.

Mississippis delstatskongress har röstat igenom ett förslag om att ta bort sydstatsflaggan ur delstatens flagga. Och guvernören Tate Reeves skriver på Twitter att han kommer att skriva under lagförslaget om det skickas till honom.

Beslutet är det senaste av en rad förändringar i USA sedan bilderna på det brutala polisingripandet som tog svarte George Floyds liv spreds, och omfattande protester mot rasism och polisvåld skakat stora delar av USA.

Frågan har splittrat Mississippi, en av USA:s mer konservativa delstater, skriver Mississippi Clarion Ledger , men representanthusets talman, republikanen Philip Gunn, säger enligt tidningen att beslutet är nödvändigt.

– Förändringar är svåra. Människor kommer till en början att protestera, men jag tror att det över tid kommer visa sig att detta är rätt beslut.

Presidentnamn tas bort

Lagförslaget röstade still slut igenom med nödvändiga två tredjedels majoritet i båda kamrarna. Det kommer med all sannolikhet nu bli upp till väljarna i att i november rösta för den nya flaggan, där inga sydstatssymboler finns med. År 2001 röstade invånarna med stor marginal ner ett förslag om ny flagga.

På lördagen meddelade prestigefulla universitetet Princeton i New Jersey att förre presidenten Woodrow Wilsons namn tas bort från den byggnad och institution för internationell politik som bär hans namn.

"Han inte bara accepterade rasism, han bidrog till att rasistiska vanor blev norm i vårt land", säger universitetets högste ansvarige Christopher Eisgruber i ett skriftligt uttalande.

Nobels fredspris 1919

Wilson, president mellan 1913 och 1921, är för omvärlden kanske mest känd som initiativtagare till FN:s föregångare Nationernas förbund. Han tilldelades för det Nobels fredspris 1919.

Men han omhuldade även flera rasistiska idéer och tillät segregation inom flera federala myndigheter, även de där integration införts årtionden tidigare.

Wilson studerade själv vid Princeton och blev även dess rektor. Eisgruber skriver i Washington Post att den blivande presidenten såg till att universitetet gick från ett sömnigt lokalt lärosäte till ett forskningsinstitut i världsklass, men att Wilson även aktivt avskräckte svarta från att ansöka om att få studera där.

John Wayne nästa?

Nästa namn att strykas kan bli John Wayne. Filmstjärnan, som dog 1979, har gett namn åt flygplatsen i Orange County i Kalifornien, där demokraterna i stadsfullmäktige lämnat in ett krav på att Waynes namn ska bort, skriver Hollywood Reporter.

Enligt partiföreträdare ligger Hollywoodikonens kontroversiella åsikter – för vit makt, och mot rättigheter för hbtq-personer och urinvånare – bakom kravet.

Wayne hymlade inte med sina åsikter. Bland annat sade han i en intervju i tidskriften Playboy 1971 att "Jag tror på vit makt" och "jag känner ingen skuld över att svarta amerikaner för fem eller tio generationer sedan var slavar".

Martin Yngve/TT

Briggs Hopson, republikansk delstatssenator i Mississippi, gör tummen upp för att byta ut delstatens flagga.
Briggs Hopson, republikansk delstatssenator i Mississippi, gör tummen upp för att byta ut delstatens flagga. Bild: Rogelio V Solis/AP/TT
Woodrow Wilson School of public and International affairs vid Princeton-universitetet får ett nytt namn. Arkivbild.
Woodrow Wilson School of public and International affairs vid Princeton-universitetet får ett nytt namn. Arkivbild. Bild: Mel Evans/AP/TT
John Wayne. Arkivbild.
John Wayne. Arkivbild. Bild: AP/TT

För många amerikaner är sydstatsflaggan en symbol för syds kamp mot nordstaterna och mot överstatlig inblandning. På senare år har den också blivit en symbol för rasism och segregation.

Utöver att vara en symbol mot den framväxande medborgarrörelsen på 1960-talet är flaggan ett sätt att minnas de som stupade i USA:s inbördeskrig som pågick mellan nord och syd 1861–1865. Krigets utbrott berodde till stor del på frågan om slaveriet. I sydstaterna ansågs det nödvändigt för att bevara den ekonomiskt viktiga bomullsodlingen medan nordstaterna ville avskaffa slaveriet.

I USA beräknas totalt över 1 800 sydstatssymboler ha rests, bland dessa över 700 statyer eller monument över sydstaternas militära och politiska förgrundsgestalter. Detta skedde främst under två perioder, 1896–1915 efter att de så kallade Jim Crow-lagarna om rasåtskillnad införts i många sydstater, samt 1955–1965 i samband med medborgarrättsrörelsen. De mest avbildade personerna är generalerna Robert E Lee och Thomas "Stonewall" Jackson samt sydstaternas president Jefferson Davis.

Källa: Nationalencyklopedin, Uppsala universitet, Southern Poverty Law Center