Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Massprotester i centrala Barcelona

Över en halv miljon människor protesterade under fredagen i Barcelona, enligt stadspolisen i den katalanska huvudstaden. Sent på fredagskvällen bröt nya våldsamma sammandrabbningar ut mellan polis och demonstranter på flera platser i staden. Under lördagsmorgonen hade minst 96 personer skadats, varav sju poliser.

Den 38-åriga marknadsföraren Alexandra Ros är en av de många katalaner som deltog i fredagens generalstrejk utlyst av självständighetsorganisationerna ANC respektive Omnium. Fem marscher organiserades från olika platser i Katalonien och slutligen sammanstrålade alla i centrala Barcelona under fredagseftermiddagen. Vissa hade till och med promenerat i tre dagar. Enligt stadspolisen i Barcelona, Guardia Urbana, var det över en halv miljon människor som protesterade i den katalanska huvudstaden.

Alexandra Ros vandrade med sina två döttrar, make och grannar från Cardedeu, ett starkt självständighetsnäste cirka fyra mil utanför Barcelona.

– Vi är här på grund av de senaste nyheterna om de politiska fångarna. Vi katalaner är väldigt upprörda över det här. Det är väldigt dåliga nyheter för det känns som att vår demokrati är i fara, säger hon.

Det som hon syftar på och det som var orsaken till att hundratusentals katalaner gav sig ut på gatorna är domarna i Spaniens högsta domstol i måndags. Domstolen dömde nio katalanska separatistledare till mellan nio och 13 års fängelse. Brotten rör uppvigling och förskingring av offentliga medel i samband med folkomröstningen om självständighet i den spanska regionen Katalonien hösten 2017.

De långa fängelsestraffen har väckt stor upprördhet bland de katalaner som stöder självständighetsrörelsen. Folk har under veckan protesterat på gatorna och blockerat motorvägar. Barcelonas flygplats El Prat intogs också av demonstranter vilket ledde till flera inställda flyg.

– Den spanska regeringen får vad den förtjänar för de har fängslat oskyldiga och fredliga människor, säger 46-åriga ingenjören Antonia Rocamora och syftar framförallt på Jordi Sánchez och Jordi Cuixart, två fängslade ledare för ANC respektive Omnium.

– Vi röstade på dem för vi vill att de ska göra precis det som de gjorde: att genomföra en folkomröstning om självständighet.

"Orolig för mina döttrars rättigheter"

Antonia Rocamora bor och arbetar i Barcelona, men under fredagen deltog hon i strejken och var ute på gatorna för att visa sitt missnöje. Runtomkring henne på det välkända turiststråket Passeig de Grácia med sina lyxbutiker och den välkända Gaudí-byggnaden La Casa Batlló var det i princip omöjligt att komma fram under fredagskvällen och även andra delar i närheten av torget Plaça de Catalunya.

Mängder av demonstranter viftade med den katalanska självständighetsflaggan estelada eller var omsvepta i den. Trummor spelade sambatakter och flera dansade med i rytmerna. Det blandades med den katalanska nationalsången och skanderade av meningar som ”frihet” (med syfte på kravet att frige de dömda separatistledarna) och ”leve självständigheten”. m

Det är en känsla av folkfest i staden, men där bakgrunden och målet är på största allvar.

"Vi katalaner är arga på de domar som våra politiker fått, vi tror att demokratin här är i fara. Jag är rädd att mina och mina bars rättigheter kommer tas ifrån oss", säger Alexandra Ros. Bild: Sara Kollberg
"Vi katalaner är arga på de domar som våra politiker fått, vi tror att demokratin här är i fara. Jag är rädd att mina och mina bars rättigheter kommer tas ifrån oss", säger Alexandra Ros. Bild: Sara Kollberg

Hon tycker att det var viktigt att ha med sina barn Gabriela och Adriana under marschen.

– Jag är orolig för våra och mina döttrars rättigheter. Jag vill att mina barn ska uppleva den här historiska händelsen, säger Alexandra Ros.

Pensionären Maria Teresa Parera, från Arenys de Munt som ligger drygt fyra mil söder om Barcelona, hoppas att massprotesterna ska få effekt långt utanför Kataloniens och Spaniens gränser.

– Katalonien är litet. Vi behöver Europas stöd, säger hon.

LÄS MER: Nya drabbningar i Katalonien

Det har under veckan också varit våldsamma scener där polisen och demonstranter har drabbat samman. Det har synts hur personer satt eld på kafémöbler och bilar i centrala Barcelona. Det har även varit sammandrabbningar mellan demonstranter och högerextremistiska.

På fredagskvällen överskuggades dagens fredliga demonstrationer av nya våldsamheter, där polisen sköt gummikulor mot studenter och anarkister som var del av en alternativ demonstration.

Nära Plaça de Catalunya, där många personer dröjde sig kvar efter protesterna, kastade deltagare från den alternativa demonstrationen föremål mot polisen, som sköt gummikulor och tårgas. Stämningen på platsen var panikartad, och flera bränder startade runt torget.

Under lördagsmorgonen hade minst 96 personer skadats i sammandrabbningarna, varav sju poliser.

I Barcelona kastade några hundra maskerade personer sten och flaskor mot poliser i närheten av deras högkvarter och vid turiststråket Las Ramblas tände demonstranter flera eldar och barrikader och skingrades med vattenkanoner. I Girona drabbade polisen runt midnatt samman med några hundra maskerade personer, uppger El País.

Några timmar senare hade läget i regionen lugnat sig, och polisen uppgav att de då gripit 31 personer.

– De som bränner bilar har inget att göra med självständighetsrörelsen. Jag tror att de bara är folk som är emot antietablissemang och som vill bråka med polisen, säger Antonia Rocamora som deltog i måndagens flygplatsprotester.

Fackföreningar knutna till separatiströrelsen hade kallat till generalstrejk under dagen, vilket ledde till att ett 50-tal avgångar från flygplatsen El Prat ställdes in.

Oroligheter bröt ut i flera städer i Katalonien, bland annat i Tarragona och Girona. Sju personer greps på respektive plats.

Separatistledare manar till lugn

Katalanska separatistledare har manat folk till lugn och att protestera fredligt.

Stadens myndigheter hade på olika sätt förberett sig inför fredagens massprotester med avspärrade gator nära torget Plaça de Catalunya, stängda tunnelbanestationer och patrullerande poliser.

Det här är inte första gången vi ser den här typen av massprotester, som oftast varit fredliga, i Barcelona. Regionens självständighetsrörelse har funnits länge och har intensifierats sedan 2010 då en överenskommelse med den spanska regeringen om ökat självbestämmande för Katalonien drogs tillbaka.

– Jag har ända sedan jag var liten velat se ett självständigt Katalonien, säger Antonia Rocamora och tillägger att en del handlar om att hon upplever att den katalanska kulturen aldrig respekterats av den spanska regeringen.

Det har också att göra med att hon ser att det är ekonomiskt bättre för regionen att frigöra sig från Spanien och då även få ha sina egna lagar.

"Vi har en liknande situation i Taiwan"

På ett hostels takterrass med utsikt över demonstrationståget på Passeig de Grácia träffar vi den 33-åriga taiwanesiska turisten Yiping Lin. Hon kom till Barcelona under onsdagen och samma kväll brändes en bil utanför restaurangen där hon och hennes kompisar åt. Och under fredagen blev de instängda i två-tre timmar inne i turistmagneten La Sagrada Familia av demonstranter, berättar hon.

– Mina japanska vänner som är med mig är lite nervösa, men jag älskar det här, säger hon och blickar ut över havet av människor nedanför henne.

Ovanför henne cirkulerar en polishelikopter.

– Vi har en liknande situation i Taiwan där vi saknar rättigheter och vill ha självständighet. Men där är folk rädda för polisen. Men här tar sig folk ut för att försvara mänskliga rättigheter. Det känns som den europeiska stilen.

Nu återstår att se hur länge protesterna i Katalonien pågår och vilken påverkan de får.

Om bara drygt tre veckor går Spanien till nyval – det fjärde parlamentsvalet på fyra år.

Enligt de senaste opinionsmätningarna ser det inte ut att bli några större överraskningar i det kommande valet jämfört med vårens val där ingen blev en klar vinnare.

Premiärminister Pedro Sánchez har försökt bilda en minoritetsregering med sitt socialdemokratiska PSOE i täten men fick inte tillräckligt stöd. Därför upplöstes parlamentet i somras och sedan dess har landet varit utan regering.

– En regering måste komma på plats, allt annat är otänkbart. Det som krävs är att de stora aktörerna – PSOE, Partido Popular, Ciudadanos och Podemos – på något sätt får till en lösning. Antingen via en minoritetsregering i samarbete med ett eller flera partier eller en koalitionsregering. Inget av det här har Spanien haft tidigare, men nu om någon gång är dags att ta det steget, säger Niklas Bremberg, forskare på Utrikespolitiska institutet (UI).

LÄS MER: Kataloniens president fördömer våldet

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.