Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Emmanuel Macron i hjärtligt välkomnande av sin ryske presidentkollega Vladimir Putin vid Elyseepalatset i Paris. Det var i december 2019 inför ett toppmöte om Ukrainakonflikten. Fredagens planerade telefonsamtal mellan dem väntas inte bli lika vänskapligt under hotet av en ny rysk invasion i landet. Bild: Alexei Nikolsky
Emmanuel Macron i hjärtligt välkomnande av sin ryske presidentkollega Vladimir Putin vid Elyseepalatset i Paris. Det var i december 2019 inför ett toppmöte om Ukrainakonflikten. Fredagens planerade telefonsamtal mellan dem väntas inte bli lika vänskapligt under hotet av en ny rysk invasion i landet. Bild: Alexei Nikolsky

Macron i direkt samtal med Putin – kritiskt skede

USA utesluter inte sanktioner mot Vladimir Putin. Men det skulle inte minska spänningarna, varnar Moskva. Emmanuel Macron vill ha en central roll. I ett kritiskt skede får han chansen – i samtal med Putin.

En febril diplomatisk aktivitet pågår för att minska spänningarna och undvika en nytt krig i Ukraina. På onsdagen möttes representanter från Ryssland, Ukraina, Frankrike och Tyskland om den åtta år gamla och olösta konflikten.

Ryssland företräddes av vice premiärminister Dmitrij Kozak och Ukraina av presidentrådgivaren Andrij Yermak. Rådgivare till Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz deltog också i samtalen. Syftet var, hette det, att hitta ”en väg som leder till nedtrappning".

Samtidigt väntar Moskva på skriftliga reaktioner på Rysslands kravlista. Svaren har lämnats, enligt USA:s utrikesminister Antony Blinken utan att ge detaljer om innehållet. ”Vi har lagt ut en möjlig diplomatisk väg”, sade han sent på onsdagen och tillade:

– Diplomatin har den bästa chansen att lyckas om vi ger utrymme för konfidentiella samtal.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenbergs kommentar var att man inte kompromissar med sina grundläggande principer. Vid en presskonferens på onsdagskvällen sade han om risken för en eskalering av konflikten i Ukraina:

– Vi hoppas på det bästa, men vi förbereder oss för det värsta.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sade tidigare på onsdagen att Stoltenberg hade "tappat kontakten med verkligheten" när han tillfrågades om Natos förstärkning av sin närvaro nära Rysslands gränser. Kreml vill stoppa Natos framtida utvidgning österut och den militära närvaron i de tidigare Sovjetstarterna, nu medlemmar i den västliga försvarsalliansen och EU.

Överhängande risk för invasion

Enligt USA råder en överhängande risk för en ny rysk invasion i Ukraina. Ryska förband med omkring 100 000 man är anfallsberedda längs gränserna i norr, öster och på den annekterade Krimhalvön. President Joe Biden sade i tisdags att han i så fall skulle överväga direkta sanktioner mot den ryske presidenten Vladimir Putin.

Vita huset uppgav att man arbetar för att förse Europa med gas- och oljeleveranser från Mellanöstern, Nordafrika och Asien för att kompensera för eventuellt ryskt bortfall och osäkerheten på marknaden. EU får omkring 40 procent av sin naturgas från Ryssland. Omkring en tredjedel av gasen som levereras till EU går via gasledningar i Ukraina.

För Tyskland är rysk gas avgörande. Förbudskansler Olaf Scholz är tveksam till att planerade sanktioner även ska omfatta den ryska gasledningen Nordstream 2, som går mellan Ryssland och Tyskland via Östersjön, öster om Gotland.

Sanktioner slår också mot väst

Omfattande sanktioner kommer att slå hårt mot västliga ekonomier. Det varnar bland annat flera stora amerikanska företag som har affärsförbindelser med Ryssland. Det gäller också i Europa. Politiskt är det problematiskt. Bakom den uttalade enigheten inom EU finns olika åsikter om hur långt man ska gå och vid vilket tillfälle, beroende på vad ryssarna vidtar för åtgärder.

Putins talesperson Dmitrij Peskov tonade på onsdagen ner vikten av direkta sanktioner mot president Putin. Men det skulle vara kontraproduktivt och inte minska spänningarna.

– Det vore destruktivt, sade han Putins talesperson Dmitrij Peskov under onsdagen.

Frankrikes president Emmanuel Macron vill att EU blir starkare politiskt och militärt och en mer självständig aktör i internationella sammanhang, även i hanteringen av krisen med Ryssland. Bild: Bertrand Guay
Frankrikes president Emmanuel Macron vill att EU blir starkare politiskt och militärt och en mer självständig aktör i internationella sammanhang, även i hanteringen av krisen med Ryssland. Bild: Bertrand Guay

Frankrike är sedan årsskiftet EU:s ordförandeland. Emmanuel Macron eftersträvar att unionen får militär och politisk förmåga att agera självständigt på den internationella scenen. I kraftmätningen med Ryssland vill han att EU får mer inflytande internationellt. Han förordar fortsatta kontakter med den ryske ledaren.

– Vi får aldrig överge dialogen med Ryssland, sade Macron efter ett möte med Olaf Scholz i Berlin på tisdagen.

Fransmannen får en möjlighet under fredagen i ett planerat telefonsamtal med Vladimir Putin. Förväntningarna är måttliga, men betydelsen kan inte underskattas i ett kritisk läge av den värsta säkerhetspolitiska krisen sedan kalla kriget.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.