Mörkt år för medier i Afghanistan

När tv-bolaget Tolos minibuss sprängdes i luften i ett självmordsdåd i slutet av januari blev det starten på ett år som präglats av blodspillan för mediebolagen. Under de första sex månaderna har nio journalister och mediearbetare dödats i talibanrelaterade attacker i Afghanistan, enligt Reportrar utan gränser och organisationen AJSC som arbetar för afghanska journalisters säkerhet.

- Det är det blodigaste året för journalister i Afghanistan, och det är inte ens slut än. Talibanerna vill tysta medierna genom att sprida skräck och hot om att alla som inte går med på deras spelregler kommer att dödas, säger AJSC-chefen Najib Sharifi i telefon från Kabul.

När talibanerna tog makten i Kabul 1996 ströp de också det mesta av informationsflödet. Bilder på allt levande förbjöds och de flesta medieföretag förvandlades till propagandakanaler. När den USA-ledda invasionen störtade den militanta rörelsen 2001 förvånades många över det dynamiska medielandskap som sedan kom att växa fram i Afghanistan.

Sämre säkerhet

Femton år senare har talibanerna vuxit sig starkare igen och rörelsen kontrollerar nu mer territorium än något år sedan invasionen. Säkerhetsläget har försämrats kraftigt och bara de senaste dagarna har huvudstaden Kabul skakats av flera attacker.

Många utländska mediebolag tvekar över att skicka medarbetare till landet. Numera är de afghanska journalisterna ofta ensamma vid frontlinjerna.

- Talibanerna är emot alla försök till folkbildning, men deras skräckkampanj har inte lyckats. Jobbet är tufft, farligt och det är dåligt betalt, men de afghanska journalisterna har inte gett upp, och de tänker inte ge upp, säger Najib Sharifi.

Det är dock inte bara våldsamma extremistgruppers hot och attacker som gör mediejobbet till en utmaning i Afghanistan. Det usla säkerhetsläget har också gjort att antalet kvinnliga journalister minskat i landet, enligt AJSC. Många utsätts för könsdiskriminering och sexuella trakasserier.

- Det finns ett stort motstånd mot själva idén om att kvinnor ska arbeta inom medier. De kan till och med hotas av sina egna familjer, säger Sharifi.

Tomatkastning

När 35-åriga Mariam Alimi inledde sin karriär för omkring nio år sedan var hon en av de första kvinnliga fotograferna i den afghanska huvudstaden. Hon har varit med om att folk kastat både sten och tomater mot henne.

- Många har svårt att acceptera att vi kvinnor arbetar som fotografer, de tycker att vi ska vara lärare eller sjuksköterskor. Men även om arbetet är en utmaning varje dag, så tänker jag fortsätta, säger hon.

- Det är min generation som kan förändra det konservativa Afghanistan. Samhället består inte bara av män, och därför behövs också vi kvinnor inom journalistiken.