Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

För skolpsykologen Lena Brossard känns det viktigt att hedra den mördade läraren Samuel Paty. Till höger en bild från en manifestation för yttrandefriheten på Place de la République i Paris. Bild: Johan Tollgerdt
För skolpsykologen Lena Brossard känns det viktigt att hedra den mördade läraren Samuel Paty. Till höger en bild från en manifestation för yttrandefriheten på Place de la République i Paris. Bild: Johan Tollgerdt

Lena från Göteborg ville hedra mördade läraren i Conflans

Den mördade franske läraren Samuel Paty hyllas med ett hav av blommor vid sin arbetsplats.
– Det känns tungt, men ändå rätt att hedra läraren här vid skolan, tycker Lena Brossard från Göteborg som arbetar som skolpsykolog i Frankrike.

Varje dag vallfärdar massvis av människor till lilla chica Conflans Sainte-Honorine väster om Paris, för att hedra minnet av Samuel Paty. Det var den 16 oktober historie- och geografiläraren angreps av en 18-årig radikal islamist och höggs ned strax intill sin arbetsplats. Därefter fick han huvudet avskuret.

– Det känns viktigt att vara här. Religiös fanatism ska inte få vinna över vår demokrati, säger skolpsykologen Lena Brossard och tittar på havet av blommor framför ingången till College du Bois d’Aulne.

Lena som i trettioåtta år arbetat som skolpsykolog i Frankrike befann sig hemma i vardagsrummet när mordet inträffade. Höstlovet hade precis startat och hon slappnade av framför tv-nyheterna. Liksom miljoner fransmän chockades hon av nyheten.

– Att en lärare mördats på grund av sin undervisning och att skolan bara ligger en mil från min arbetsplats, ja, det känns overkligt, säger Lena som flyttade från Göteborg till Frankrike redan 1974.

Hon är gift med en fransman och har tre barn.

– Även om eleverna kan bli provocerade av karikatyrerna, får de lära sig att yttrandefriheten är så gott som gränslös, säger Lena.

Lena berättar att efter attentaten 2015 blev ‘’Moralisk utbildning i medborgarfrågor’’ ett nytt ämne på skolschemat.

Där ingår bland annat satirteckningar som kan föreställa pedofila kardinaler, judar med stora näsor och kvinnor i slöja med en bomb under armen.

– Även om eleverna kan bli provocerade av karikatyrerna, får de lära sig att yttrandefriheten är så gott som gränslös, säger Lena.

5 och 6 oktober: 47-årige historie- och samhällskunskaps läraren Samuel Paty ger lektioner i yttrandefrihet och visar bilder från den franska satirtidningen Charlie Hebdo, vilket ingår i den franska undervisningen om yttrandefrihet. Han föreslår känsliga elever att blunda.

8 oktober: Hatmeddelanden och hatfilmer läggs ut på sociala medier. En elevs förälder polisanmäler läraren och kräver dessutom att han avskedas.

12 oktober : Under ett polisförhör polisanmäler Samuel Paty föräldern för förtal.

14 oktober: En förälder som kallats till polisförhör dyker inte upp.

16 oktober: Samuel Paty huggs ned intill sin arbetsplats i lilla Conflans-Sainte-Honorine och får därefter huvudet avskuret.

Mördaren lägger ut bilder på sociala medier. De plockas bort efter tio minuter. Nästan 30 000 personer hinner se dem.

Den misstänkte gärningsmannen, en 18-åring med tjetjensk bakgrund bosatt i Frankrike, skjuts ihjäl under polisingripandet.

På kvällen besöker president Emmanuel Macron Conflans-Sainte-Honorine.

17 oktober: Ett tiotal personer grips av polisen misstänkt för inblandning i dådet. Ledande företrädare för muslimska organisationer fördömer attacken.

18 oktober: Tiotusentals människor demonstrerar på Place de la République i Paris och runt om i landet till stöd för yttrandefriheten. Samtidigt hyllas mördaren av 80 personer på sociala medier mot vilka polisen inleder en undersökning.

21 oktober: Samuel Paty får statsbegravning som direktsänds i tv. President Macron säger i sitt tal: ''Vi kommer aldrig att överge karikatyrernas betydelse’’.

2 november: Skolorna startar igen efter höstlovet. Utbildningsminister Jean-Michel Blanquer har sagt att lärarna ska få tid att förbereda sig om hur de ska prata med eleverna om en man som halshuggits. Eleverna ska därefter få en lektion i den franska republikens värdegrunder. Dessutom ska en tyst minut hållas för att hedra Samuel Paty.

När terroristerna slagit till mot satirtidningen Charlie Hebdo i januari 2015 och på konsertpalatset Bataclan i november samma år, fick många franska elever ångest.

Efter höstlovets slut i början av november kan det bli samma sak. Skolpsykologen som egentligen gått i pension kommer med all säkerhet att behövas en bra bit framöver.

– Viktigast blir att lyssna och delta i elevernas känslor, samt förstå om de allra mest berörda behöver få fortsatt psykolog hjälp utanför skolans sfär, säger hon.

Mattor med offrens namn

Plötslig kommer en algerisk konstnär vid namn Bouka och rullar ut två långa och färgglada mattor med namnen på alla offer som skördats i attentat sedan 2012.

– När jag började skapa mattan, trodde jag den skulle bli kort. Men den blir bara längre och längre, säger Bouka och suckar.

Algeriska konstnären Bouka skapar färgglada mattor med namn på alla de som omkommit i attentat sedan 2012. Längst ned står Jacques Hamel, prästen som dödades i en kyrka i Normandie 2016. Bild: Johan Tollgerdt
Algeriska konstnären Bouka skapar färgglada mattor med namn på alla de som omkommit i attentat sedan 2012. Längst ned står Jacques Hamel, prästen som dödades i en kyrka i Normandie 2016. Bild: Johan Tollgerdt

Bouka har fler mattor i hemmet och på en av dem finns svenska flaggan som en symbol för terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017.

– Jag är marockanska och skäms över att muslimer står bakom flera av dåden, säger Leïla som står strax intill.

Hon gråter så tårarna faller på kinderna.

– Det är dock inte en specifik religion som dödar. För det finns galningar överallt, påpekar i sin tur besökaren Pierre som upplyser om att han är katolik och bor strax intill.

– Jag är muslim och ni är min bror, utropar konstnären Bouka.

Hon påpekar att muslimer, kristna, judar, troende av andra religioner samt ateister har uppgiften att leva tillsammans på vår jord.

På grund av coronaviruset lyder hårda krav om munskydd och distans i Parisregionen. Det gör att de inte vågar krama om varann. Men känslan av gemenskap och respekt känns ändå.

– Så fint, viskar Lena Brossard.

Tusentals kom till manifestation

Flera manifestationer har hållits till stöd för yttrandefriheten i Frankrike.

Till Place de la République i metropolens centrala delar kom häromdagen flera tusentals lärare, politiker och andra.

‘’Samuel Paty hotades och dödades av IS (den islamiska staten)’’ står det på unge högstadieläraren Boran Balis banderoll.

– Samuel Paty borde ha fått polisskydd i hemmet, efter hoten några dagar innan mordet, ryter Boran som anser att varken rektorer eller myndigheter ger tillräckligt skydd när hot av olika slag uppstår.

Han berättar om skolpersonal som blivit mordhotade, slagna eller fått däcken på sina bilar sönderskurna.

”Till läraren Samuel Patys minne. Han kommer aldrig att lämna oss och det kommer inte yttrandefriheten heller. Låt oss aldrig glömma det.” Så står det på skylten som hängts upp på ett träd framför skolgången. Bild: Johan Tollgerdt
”Till läraren Samuel Patys minne. Han kommer aldrig att lämna oss och det kommer inte yttrandefriheten heller. Låt oss aldrig glömma det.” Så står det på skylten som hängts upp på ett träd framför skolgången. Bild: Johan Tollgerdt

Orsaken har varit att de undervisat om yttrandefrihet, förintelsen, nazism, abortfrågan, gett elever låga betyg eller att det avslöjats att hen är gay.

Flera politiker i Nationalförsamlingen kräver nu en parlamentarisk undersökning sedan det framkommit uppgifter om skolans rektor som ska ha krävt att Samuel Paty bad sina elever om ursäkt för lektionen i yttrandefrihet.

– Jag tror det blir svårt att få alla franska lärare att ställa sig upp för karikatyrerna om de ska frukta med sina liv i framtiden, säger Boran som menar att Emmanuel Macrons regering utarmar franska lärares status i samhället.

– Staten ger oförskämt låga löner, kommenterar läraren som tjänar ungefär 14 000 kronor efter sex år i branschen.

Aldrig blivit hotad

Historie och samhällskunskapsläraren Marita Haggren är en av få svenskar i Frankrike som undervisar med Charlie Hebdos satirer.

Hon har aldrig blivit hotad.

– Jag är absolut inte rädd och vår skola är väl skyddad, säger Marita som arbetar på den svenska sektionen på Lycée international i Saint-Germain-en-Laye. Skolan kallas ofta för ett FN i miniatyr med sina fjorton olika sektioner.

Hon upplyser om att eleverna där studerar efter en syntes av svenska och franska läroplanen. De tar studentexamen med båda ländernas system.

Ecole Suédoise, Svenska Skolan i Paris, omfattas dock inte av den franska läroplanen och därför används inte satirtidningens karikatyrer där.

För att ge eleverna en svensk kontext, illustrerar Marita lektionerna i yttrandefrihet även med Lars Vilks rondellhundar föreställande profeten Muhammed.

Hon understryker att man i Sverige kanske har svårt att förstå satirernas stora betydelse i Frankrike och det sedan sedan flera hundra år.

– Detta för att visa att debatten finns också i Sverige och för att diskutera Lars Vilks agerande utifrån konstnärlig frihet och yttrandefrihet, berättar hon.

Marita skulle egentligen begett sig till stugan i Strömstad, men bokade om flygbiljetten för att medverka på en manifestation.

Hon understryker att man i Sverige kanske har svårt att förstå satirernas stora betydelse i Frankrike och det sedan sedan flera hundra år.

– Jag är dock motiverad och kommer att i ännu högre utsträckning undervisa om yttrandefrihet och använda karikatyrer hädanefter. Här är det lärarnas ansvar att använda dem i undervisningen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.